Ledare: Martin Berg: Oljan räddar elsystemet från att krascha

Ledare Martin Berg Oljan raddar elsystemet fran att krascha scaled



image.php?type=preview&uuid=033d2df2 dec7 589e 8104

Nu måste Karlshamnsverket allt oftare rycka in som backup när det blir brist på el i systemet. Något som blir extra aktuellt under sommarmånaderna, skriver Martin Berg.

Den gröna energiomställningen har varit goda nyheter för oljekraftverket i Karlshamn. De senaste två åren har omsättningen och vinsten för ägaren Sydkraft Thermal Power AB ökat med flera hundra procent.

Det är främst den politiskt drivna avstängningen av de fyra kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 samt Oskarshamn 1 och 2 som lett till att marginalerna i elsystemet blivit betydligt mindre. Nu måste Karlshamnsverket allt oftare rycka in som backup när det blir ont om el i systemet. Något som blir extra aktuellt under sommarmånaderna då den kvarvarande kärnkraften periodvis ses över och repareras.

Det var i princip helt otänkbart tidigare under åren. Då drevs Karlshamnverket främst under årets kallaste timmar. – Vi började se de första tecknen (på sommardrift, reds. anm.) för kanske 7-8 år sedan och det har bara blivit tydligare och tydligare i takt med att systemet blivit mer väderberoende, säger Henrik Svensson, kraftverkschef på Karlshamnsverket, till Tidningen Näringslivet .

Nu förbereder sig Henrik Svensson för en intensiv sommar och har fått förstärka personalsidan för att klara den stigande efterfrågan. När oljekraftverket går för fullt bränner de två blocken 70 kubikmeter olja i timmen vardera.

En utveckling som får Karlshamnsverkets kassa att ringa innebär dock högre elpriser för elkonsumenterna. Minns sommaren för två år sedan när elpriserna i södra Sverige närmade sig sex kronor per kWh.

Men det finns en till en bisarr vinkel på denna utveckling. Oljepannorna i Karlshamn kallas in allt oftare eftersom det europeiska elsystemet svämmar över av vind- och solkraft. Hur fungerar det? Då borde väl elen räcka?

Svaret är att båda typerna av kraft kommer att producera med full kapacitet oavsett om det finns en efterfrågan på elen eller inte. Det gör att elpriserna pressas ner mot noll och att balansen i elsystemet rubbas. Elsystemet vet så att säga inte vad det ska göra med all el och riskerar att krascha.

I det läget måste Svenska kraftnät, som ansvarar för elsystemet, gå in och köpa upp kraft som snabbt kan nedregleras så att systemet kan balansera igen. Oftast är det främst vattenkraften som mot betalning så klart hjälpt till.

Men om elpriset också är det låg på grund av överproduktion kan vattenkraften istället välja att spara sitt vatten till ett senare tillfälle då det får bättre betalt. Eller som Henrik Svensson uttrycker det i TN: “Det kan hända att man bedömer att det är mer lönsamt att spara vatten till ett senare tillfälle. Att man håller tillbaka vattnet och då får någon annan leverera tjänsterna istället”.

Denna “andra” är allt oftare Karlshamnsverket. Den kan starta sina pannor och kliva in för att avlasta elsystemet när det svämmar över av vind- och solkraft som ingen efterfrågar. Det känns som att någon inte har gjort en konsekvensanalys här för det här kan inte vara särskilt klimatsmart. (SNB)

Martin Berg

Övervakar energi- och affärsfrågor


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen