I torsdags (29/8) presenterades rapporten om stärkt konkurrenskraft inom svensk djurproduktion. Det är välkommet att regeringen vill ta tag i lönsamheten, men frågan är redan väl utredd och det finns ingen egentlig förändring i sikte.
Redan 1997 presenterades den första utredningen i ämnet. Där står det att skatter och avgifter är ett problem. Utredaren varnade för att svenskt jordbruk utan konkurrensvillkor skulle gå samma öde till mötes som techindustrin. En nyckelfaktor var att det svenska regelverket måste lättas ner till EU-nivå.
Nästa utredning kom 2015. Det kan sammanfattas med att svenska höga skatter och särskilda regler hämmar jordbruket. “EU-regler bör vara utgångspunkten för vad som ska gälla i Sverige. Om det ska finnas särskilda regleringar bör de bygga på vetenskap, inte på åsikter”, förklarade utredare Rolf Annerberg för Land Lantbruk.
På frågan om att utveckla vad han menade var svaret: “Vi vet att djurskyddsdebatten är väldigt känslosam.” Något inte minst Liberalerna påminde om när den senaste utredningen kom.
Trots att utredningen till vissa delar är både svagare och sämre än sina föregångare, den innehåller några positiva förändringar. Arbeta bland annat för att minska vargstammen. Något som partiet som innehar posten som landsbygdsminister gick till val på. Varför händer då ingenting? Och var är alla förbättringar från tidigare utredningar som regeringen redan hade kunnat genomföra? Skulle något påtagligt hända blir det en stressig andra halva av denna mandatperiod för landsbygdsministern.
En av de verkliga förbättringarna utredningen föreslår är avskaffandet av beteskraven för mjölkkor i frigående jordbruk. Kravet innebär att djuren ska ha tillgång till bete sex timmar per dag under betesperioden, vilket motsvarar drygt åtta procent av årets timmar på bete i söder och fyra procent i norr. Trots den korta tiden medför kravet kostnader för både djur och människor.
Klumpar och mastit ökar under sommaren och betesbehovet tvingar i praktiken bönder att satsa på bete snarare än i bra stall med hög kokomfort. Redan för tio år sedan konstaterade Jordbruksverket att beteskravet minskade lönsamheten med mellan 200 och 1 200 kronor per ko och år. Summan har troligen ökat sedan dess.
Trots att ett skrotat beteskrav alltså innebar ett lyft för både djur och människor, bekräftade Liberalerna hur känslostyrd debatten är. Utan ett enda argument eller grund i vetenskapen deklarerade partiet att det kommer att kämpa mot en sådan förbättring.
När vi för första gången i modern tid har en regering som till och med överväger förbättrad konkurrenskraft för svensk livsmedelsproduktion förstört Liberalerna. Varför är inte helt klart att vara klok. Så länge människor måste äta är det inget specialintresse att producera mat. Det är tvärtom ett allmänintresse som är alldeles för viktigt för att Liberalerna ska slänga både djur och människor under bussen för att få billiga poäng hos folk som tror att maten kommer från butiken.
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.
