Unga gängkriminella ska inte få sänkt straff. Men när regeringen vill ta itu med grov brottslighet är det viktigt att lagstiftningen utformas så att den träffar målet.

Efter valet tillsatte regeringen en utredning om förändringar av straff för unga som begått brott. I dag döms många som är under 18 år och har gjort sig skyldiga till grova brott, som mord, till sluten ungdomsvård med en maxtid på fyra år. Samtidigt är unga i allt större utsträckning involverade i grov organiserad gängkriminalitet. De låga straffen för unga gör att kriminella ofta utnyttjar dem för att begå brott som annars skulle leda till långa fängelsestraff om de begicks av vuxna.

I måndags utredningen presenterades med förslag om skärpta straff för unga. Straffrabatten för minderåriga måste sänkas i allt större skala och för myndiga avskaffas den helt. Dessutom föreslås en ny påföljd, utökad ungdomstillsyn. Det innebär mer övervakning under en längre tid, minst ett år och högst tre år, inledningsvis med två månaders häktning.

Under tillsyn får den dömde inte befinna sig utanför hemmet, förutom under särskilda tider. För att kontrollera att den följs måste personen bära fotboja.

Utredningens förslag är på det stora hela bra eftersom det behövs rejäla insatser på området. Barn ska inte användas som torpeder för kriminella gäng. Inte minst för att unga som en gång har valt den kriminella vägen har svårt att lämna den. Förra året rapporterades bland annat att 90 procent av tonåringar som varit gängkriminella återfaller i brott.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) påpekar att det finns utrymme för domstolar att göra individuella bedömningar, vilket gör att straffrabatten kan bli större för lindrigare fall. Men i allvarliga fall, som mord, ska det inte ske någon minskning alls. Det är rätt väg – så länge det blir som Strömmer säger i praktiken också.

Det grova brottet måste bekämpas. Mördare ska inte ha straffrabatt oavsett ålder. Samtidigt riskerar skärpta straff för ringa brott att slå tillbaka. Det är inte ovanligt att unga testar gränserna, och ibland överskrids de.

Övertramp måste givetvis få konsekvenser. Men att sänka straffrabatterna när unga begår mycket ringa brott lär knappast få stora positiva effekter. Utan det finns risken att fler unga vänder samhället ryggen. Då är det bättre att fokusera, som regeringen nu ser ut att göra, på de brott som får riktigt allvarliga konsekvenser för individer och samhälle.

Regeringen har alltid varit tydlig med vad den vill – grov brottslighet. Därför måste regeringen vara lika tydlig i sitt lagstiftningsarbete. Mördare och de som medvetet begår allvarliga brott borde sitta i fängelse länge. Unga som kommer till korta ska också straffas, men ges möjlighet att rätta till sina misstag.