Ledare: Pia Clerté: Inget undantag för undantagstillstånd

Ledare Pia Clerte Inget undantag for undantagstillstand scaled



image.php?type=preview&uuid=048d7da1 6558 5f2d be27

Utöver risken för övergrepp från en framtida auktoritär regering öppnar förslaget för risken för att regeringen stiftar lagar som begränsar grundläggande fri- och rättigheter, skriver Pia Clerté.

Ett land måste kunna styras även i tider av krig eller kris – staten måste kunna fatta viktiga beslut snabbt. I de fall vår demokrati står i vägen för den mest förtjänstfulla avrättningen för att riksdagen inte kan eller hinner samlas för att fatta beslut kan undantagstillstånd behövas. Men dagens politiker gör klokt i att komma ihåg att dagens lagar är till för framtida regeringar. Det är därför regeringen inte ska kunna ge sig själv rätt att utlysa undantagstillstånd och begränsa grundläggande fri- och rättigheter.

Ett undantagstillstånd tillåter en statsmakt att tillfälligt ge sig själv utökade befogenheter. Den sätter åt sidan de vanliga konstitutionella förfarandena i syfte att återställa ordningen i händelse av krig eller kris.

Efter Covid-pandemin S-regeringen tillsatte en parlamentarisk kommitté för att utreda regeringens möjligheter att utlysa undantagstillstånd. Det förslag som ligger på bordet ger regeringen möjlighet att kringgå den demokratiska ordningen och själv utlysa undantagstillstånd (SOU 2023:75).

Forskare från Göteborgs och Stockholms universitet har tittat på hur många länder som införde undantagstillstånd under pandemin. Drygt hälften av världens länder införde undantagstillstånd mellan januari och juni 2020 (Forskning och framsteg 28/6, 2021).

Studien visar att i länder med måttlig demokrati var undantagstillstånd vanligare, medan det i länder med stark demokrati, som Sverige, var mer sällsynt. Det beror på att medborgare i dessa länder är mer tveksamma till inskränkning av rättigheter och ett sådant beslut har politiska kostnader. I länder med svaga eller obefintliga demokratier har staten redan stora befogenheter och ett undantagstillstånd behövs därför inte.

En sämre beredskap var också kopplat till en större benägenhet att tillgripa undantagstillstånd enligt forskningen. Vikten av beredskap för olika krisscenarier med förbättrade processer för krissamordning och en tydligare ansvarsfördelning vid hantering av olika kriser är också något som Försvarsmakten tar upp i sitt remissvar.

Flera rådgivande instanser varnar för att vinsten av eventuell ökad flexibilitet inte står i proportion till riskerna med att ändra grundlagen och att konsekvenserna av att ge regeringen ökad makt på eget initiativ inte är tillräckligt utredda. Förslaget är ett klart brott mot maktdelningsprincipen – vars syfte är att förhindra maktkoncentration, maktmissbruk och missbruk.

Förutom risken för missbruk av en framtida auktoritär regering öppnar förslaget risken för att regeringen stiftar lagar som begränsar grundläggande fri- och rättigheter. Transparensen i den demokratiska processen är också radikalt försämrad.

Lösningen stavas beredskap. En stat förberedd på de flesta eventualiteter med tydliga processer och ansvarsfördelning kan bättre hantera kriser utan att behöva ta till undantagstillstånd. Och i de fall det verkligen behövs undantagstillstånd ska det vara motiverat och demokratiskt beslutat och starkt tidsbegränsat.

Pia Clerté

Nyhetsbyrån


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen