Astrid Lindgren är kanske den enda barnboksförfattare som fällt en regering. Inför valåret 1976 publicerade hon berättelsen “Pomperipossa i Monismanien”, och bidrog till den första borgerliga valsegern efter 40 år av oavbrutet socialdemokratiskt styre.

Anledningen var att Astrid Lindgren betalade över 100 procent i skatt på sin senast intjänade hundra. “Det finns inte så många procent”, klagade Pomperipossa i berättelsen. Efter publiceringen kommenterade finansminister Gunnar Sträng (S) mästerligt att Lindgrens inspel i debatten präglades av “djup okunskap” och att hon räknat fel. Det hade hon inte.

På radion svarade Lindgren dagen efter: “Sträng kan berätta sagor, men tydligen kan han inte räkna. Vi borde nog byta jobb, han och jag.” Och så började resan mot sänkta marginalskatter.

Fast snart är det 50 år sedan Pomperipossa avvecklades över skatterna i Monismania, den moraliska lärdomen är fortfarande aktuell när regeringen nu fasar ut avvecklingen av jobbskatteavdraget.

Den första hälften av mandatperioden ägnades åt att bekämpa inflationen. Det kan nu anses under kontroll. Det senaste budet från Riksbanken pekar på en inflation på 1,2 procent – ​​långt under tvåprocentsmålet. Därför kan regeringen nu ändra den ekonomiska politiken.

Totalt sänks skatten med tre procentenheter på inkomster i storleksordningen 778 000 kronor till drygt två miljoner kronor om året, till 52,7 procent. Det är förvisso löner som de flesta av oss bara drömmer om. Men att beskatta så höga inkomster är skadligt för alla i samhället – även de av oss med lägre löner.

För ju högre skatt är på marginalen, desto mindre lönsamt är det att arbeta. Människor står inför valet mellan att antingen arbeta fler timmar, vidareutbilda sig och ta på sig tuffare roller, eller att vara ledig. Får du mindre i plånboken för den extra ansträngningen kommer du att arbeta mindre. Den effekten kan bli så stor att staten får mindre pengar när den höjer skatterna.

Det kan låta långsökt. Men se hur extra galna unga hellre försöker klämma in helgpassen med OB-tillägg än att jobba under vardagarna. Mer lön gör det mer attraktivt att arbeta.

Det statliga forskningsinstitutet IFAU räknade med avvecklingen av jobbskatteavdraget 2022. De som omfattades av avvecklingen när den infördes av den rödgröna regeringen 2016 arbetade färre timmar. Svenskt Näringsliv kom fram till att ett avskaffande av avvecklingen skulle vara självfinansierande till 120 procent – ​​alltså att staten skulle få tillbaka 120 kronor om skatten sänktes med hundra svenska kronor.

Det är ingen slump att vi bor i företagsfesternas och konferensresornas förlovade land. Det är ofta mer lönsamt för företag att kompensera anställda med olika förmåner, istället för att betala löner som försvinner i skatt.

Inför valet 2018 lovade Moderaterna att alla skattebetalare skulle få behålla minst hälften av sin lön. I och med att avvecklingen av jobbskatteavdraget slopas är regeringen på god väg att infria sitt gamla löfte.