Mer konkret handlar det om att Sverige är på väg att missa EU:s mål om hur mycket klimatutsläppen från vägtransporter, jordbruk och uppvärmning av byggnader ska minska, samt målet om hur mycket växthusgaser som ska tas upp i skog och landa.
Har tidigare klimatminister Romina Pourmokhtari (L) uttryckte sig positivt om Sveriges möjligheter att nå EU:s klimatmål till 2030. Men nu verkar det som att regeringen inte längre kan låtsas.
Att Sverige missar målen är en del av ett trendbrott. Vårt land har länge varit en klimatförebild. När vi införde en koldioxidskatt 1991 var det få andra länder som hade gjort det. Men nu håller vi på att bli en bromskloss i Unionen. EU tvingas driva på för att Sverige ska bedriva en tillräckligt ambitiös klimatpolitik, istället för tvärtom.
Det kommer allt att vara extra konstigt eftersom regeringen gillar att skryta att det var under det svenska EU-ordförandeskapet förra året som förbundets stora klimatlagstiftningspaket – Fit for 55 – klubbades, med bland annat skärpta utsläppskrav fram till 2030.
Men varför skärpa målen om vi ändå inte tänker leva upp till dem? Regeringen skryter gärna om “Fit for 55”, men borde också komma i form själv.
En regering som vill uppfylla klimatmålen bör fokusera på att kompensera människor på landsbygden för höga bränslekostnader, snarare än att sälja ut utsläppen.
Regeringen pratar gärna vidare om det Klimatet är en global fråga – men desto större anledning att agera på hemmaplan.
Om Sverige inte når klimatmålen blir det svårare för oss att hävda att andra EU-länder måste göra det. Och om EU inte når målen blir det svårare för unionen att hävda att Kina och andra stormakter måste leva upp till Parisavtalet. I en värld där Donald Trump är på väg till makten är ett EU som vacklar i klimatfrågan det sista som behövs.
Det har länge varit uppenbart att regeringen har gett upp de svenska klimatmålen till 2030. Ministrarna har istället pekade på de som EU presenterar som de riktigt relevanta. Nu har man gett upp förbundets mål för 2030 också – och betonar istället att det är målet att Sverige ska bli klimatneutralt till 2045 som gäller. Men de totala utsläppen fram till 2045 är minst lika viktiga. För att de ska vara så låga som möjligt totalt sett behöver de vara låga även 2030.
Den grundläggande anledningen till att Sverige nu planerar att missa EU:s klimatmål är att regeringen har sänkt reduktionsskyldigheten utan att ersätta den med andra åtgärder för att minska utsläppen från transporter tillräckligt snabbt.
Självklart står det det står regeringen fritt att använda andra verktyg än nedsättningsskyldigheten, men den bör vara medveten om att även alternativen till nedsättningsskyldigheten är kostsamma.
Finanspolitiska rådet skriver i sin senaste årsredovisning att utan nedsättningsplikt krävs ett bensin- och dieselpris runt 35 kronor för att nå EU:s klimatmål.
Ju längre vi väntar med utsläppsminskningar, desto kraftfullare kommer åtgärderna att behöva bli.
En regering som vill uppfylla klimatmålen bör fokusera på att kompensera människor på landsbygden för höga bränslekostnader, snarare än att sälja ut utsläppen.
Läs mer:
Susanne Nyström: Den stora nyheten är inte att regeringen struntar i klimatmålen
Ledare: Regeringens låga ambitionsnivå i klimatpolitiken saknar folkligt stöd
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.