Sjukvården var hårt ansträngd under pandemin eftersom en sjukdomsspridning av den omfattningen inte gick att förutsäga. Vid ett fullbordat faktum måste en brist försöka lösas, men även då är det ofta svårt som politiker att ligga i framkant och försöka kontrollera detaljerna. Den nuvarande regeringen är av en annan uppfattning.
I våras kom Mats Persson med ett förslag om att färre ska läsa enskilda kurser inom humaniora, och fler civilingenjörer. Detta satte tonen för regeringen. Tidöpartierna tycks inte bara tro starkt på att de kan förutse exakt vilken kompetens samhället behöver – de går också ur vägen för att styra folk dit.

Regeringen vill säkra polisbemanning genom att skriva av studielån till nya polisstudenter, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) meddelat. Vanligtvis görs jobb mer attraktiva av högre lön och bättre arbetsvillkor – sådant som också gör att folk vill stanna i yrket. Men av någon anledning har regeringen beslutat att potentiella poliser ska få detta bidrag.
Som ett brev på posten undrar nu sjuksköterskeförbundet varför liknande reformer inte införs för andra yrkesgrupper. Frågan är berättigad. Behöver vi inte fler läkare? Lärare? Ingenjörer? Datortekniker? Kockar? Lokförare?

Behöver vi inte fler läkare? Lärare? Ingenjörer? Datortekniker? Kockar? Lokförare?

När det gäller de två sistnämnda visar regeringen dock återigen ett häpnadsväckande självförtroende när det gäller att ta reda på vad samhället behöver – och hur. Att satsa mer pengar på ingenjörsutbildningen så att den blir bättre och stärka mattekunskaperna i grundskolan – det är bra investeringar. Men de är inte nöjda med så breda reformer.
Liberalerna vill införa ett volymmål för invandring – när det gäller högutbildad arbetskraftsinvandring, alltså. 10 000 civilingenjörer och tekniker behöver invandra per år, har de räknat ut. Och fler yrkestitlar där regeringen anser att det behövs läggas till.
Det är bra att regeringen ser behovet av arbetskraftsinvandring. Men kikaren som tycks kunna visa exakt hur många ingenjörer som behövs, och att just poliskåren kommer att få hjälp av avskrivna lån, kan vara imponerande i sin noggrannhet, men ytterst bristfälliga i sin förmåga att få med helheten. av samhället.
För samtidigt som vissa branscher ska få hjälp av staten att anställa arbetskraftsinvandrare har regeringen aktivt försvårat för de flesta att vara arbetskraftsinvandrare. Trots att näringslivet slår larm om den stora bristen på arbetskraft även utanför de tekniska områdena, som restaurangbranschen.

De företag som berättar att de kommer att stå utan arbetskraft om arbetskraftsinvandringen skärps faller bara för döva öron.

Från arbetsutbudssidan försöker regeringen skapa en riktad ekonomi, som ska passa Tidöregeringens stora mål för samhället.
De företag som berättar att de kommer att stå utan arbetskraft om arbetskraftsinvandringen skärps faller bara för döva öron. För till skillnad från tidigare borgerliga regeringar har vi nu en Tidö-regering som inte ser det som sin uppgift att lyssna på vad företagen behöver – utan säger till dem. Endast vissa yrken bör arbetskraftsinvandring till, och endast ett fåtal andra bör svenskar ges incitament att studera till.

Detaljstyrningen passar säkert in i en större plan som regeringen har skrivit ner för Sverige AB. I marginalen av dessa planer borde någon försköna ett ord om vad som kommer efter arrogans.
Läs mer:
Amanda Sokolnicki: Inte ens Anna Kinberg Batra kan återuppstå två gånger
Isobel Hadley-Kamptz: Sexslavar, droghandel och krigsförbrytelser – det här är Hizbollah