Sommar-OS i Paris gav ekonomin en välbehövlig skjuts framåt, enligt inköpsindex. Men hösten ser mörkare ut, för i värsta fall kan Frankrike stå utan statsbudget till nyår.
Orsaken är det politiska kaoset som hotar.
I Frankrike är det presidenten, inte talmannen, som utser statsministern. Emmanuel Macron har därför stor makt över regeringsbildningen.
Men sju veckor efter nyvalet som han själv utlyste i somras har presidenten inte bestämt sig. Till oppositionens stora frustration har han skjutit beslutet framför sig och det var inte förrän i fredags som formella samtal med partiledarna inleddes.
Först ut var ledarna för vänsteralliansen Ny folkfront, som blev den största politiska kraften i nyvalet. Denna allians består av socialistpartiet, miljöpartisten Les Écologists, kommunistpartiet, det radikala vänsterpartiet Untamed France och flera oberoende vänsterkandidater, med 193 av totalt 577 platser – mer än båda Macrons center- högerparti med allierade (165) och högernationalistiska nationalförsamlingen med allierade (143).
– Vi är här för att be presidenten att respektera valresultatet, sa New People’s Fronts premiärministerkandidat Lucie Castets när hon gick in i Elyséepalatset i fredags.
Men svaret blev inte vad hon hoppades på. Macron har fortsatt förhandlingar med centrumpartierna och högernationalisten Marine Le Pen.
Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon antydde i helgen att hans parti Obundna Frankrike skulle kunna ge upp ministerposter om det kunde göra det lättare för center-högerkoalitionen – som föll kraftigt i opinionsmätningarna – att tolerera en vänsterregering.
Men Gabriel Attal, som tjänstgör som premiärminister i övergångsregeringen, avfärdade det snabbt.
På måndagen uppgav Macron i ett öppet brev att centerkoalitionen och Marine Le Pens högernationalistiska parti Nationalförsamlingen omedelbart skulle fälla en vänsterregering i en misstroendeomröstning – och att han därför inte kan ge vänstern chansen att bilda regering, eftersom han borde skydda “institutionell stabilitet”.
– Det är inte klokt. Han avfärdar de franska rösterna och säger att resultatet inte är legitimt. Hans roll är att garantera institutionerna, inte att garantera sin egen stabilitet! säger Socialistpartiets ledare Olivier Faure, som argumenterar för att vänstern åtminstone bör ges en chans att regera i minoritet – något som den sittande mittenregeringen har gjort i åratal.
Macron har sagt att han istället vill se en ny centralregering med stöd av moderata vänster- och högerpolitiker, eftersom han säger att det skulle spegla det faktum att både vänster- och mittväljare röstade taktiskt i valets andra omgång för att stoppa Marine Le Penna.
I en vag formulering är han också öppen för att tillsätta en så kallad teknokratregering, som den Mario Draghi ledde i Italien 2021-22.
Även ett sådant behov dock tolereras av en majoritet. Och inom vänstern mullrar det nu av demonstrationer och strejker.
En preliminär budget kommer att läggas fram av övergångsregeringen, men risken är stor att den röstas ner av vänster- och högernationalister om inte en överenskommelse nås före oktober.
Fakta.Tre stora block efter nyvalet
Efter en intensiv och ovanligt kort valkampanj blev resultatet ett franskt trepartsparlament: den vänsterorienterade New People’s Front-alliansen kontrollerar nu cirka 193 av 577 platser, Macrons mittparti med allierade 165 och den högernationalistiska nationalförsamlingen med allierade. 143.
Delar av det högerorienterade republikanska partiet har gått samman med nationalförsamlingen, men 55 av dess medlemmar har bildat en oberoende grupp som skulle kunna samarbeta med en centralregering. Inte ens då når dock Macrons mittblock de 289 medlemmar som krävs för att säkra sin egen majoritet.
Läs mer:
Erik de la Reguera: Kaos eller kompromiss – frågan som driver det franska nervdramat
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.