Malin Ullgren: Läslistor för skolan är en utmärkt idé

I en tid av starka reaktionära och auktoritära strömningar kan ett minimum av verklighetskontakt och ödmjukhet göra en på väldigt gott humör. När Skolverket och Kulturrådet nu delvis redovisar utkast till litteraturlistor för förskolan till och med gymnasiet har jag fastnat för någon formulering som handlar om att undervisningsförutsättningarna är olika – att läslistorna är en Stöd.
Bra. I bästa fall blir läslistorna, när de är klara, så bra och så självförklarande att de kan växa till en organisk del av skolan.

För även om ödmjukhet inför lärarnas kunskap och erfarenhet är central, något akut måste göras för att öka jämställdheten i den svenska skolan; för ambitionen att kompensera de sociala förhållandena.
Till skillnad från den kulturkanon som drivs särskilt ivrigt av SD och en del av deras allt mer aggressiva kulturkrig, tycker jag att skolläslistor är en utmärkt idé. Litteraturlistorna kan vara ett led i en stärkt jämställdhetssträvan. Det räcker inte att studenter kommer till universitetet och tror att Selma Lagerlöf kan ha varit verksam på 1700-talet, i den mån de känner igen namnet, eller att vissa barn klarar sig sämre i Allt ämnen eftersom de aldrig riktigt vänjer sig vid att läsa.
I delårsrapporten är myndigheterna är noga med att betona att det bara är ett utkast, och att titlarna kan bli helt annorlunda i slutresultatet. De är i alla fall på rätt spår med sketchen till listan: en fin blandning av yngre författare som Oskar Kroon och Jessica Shiefauer, och av de mest etablerade som Barbro Lindgren och Astrid Lindgren. Min enda invändning är att fler äldre klassiker än William Goldings “Lord of the Flies” kan rekommenderas för högstadiet.
För just så stor är litteraturen, vilket kan ses i gymnasielistans första och sista titel – Selma Lagerlöfs “Kejsaren av Portugal” och Édouard Louis “Bli av med Eddy Bellegueule”: Skam, klass och föräldrarelationer kan skildras fantastiskt i en berättelse från 1914 såväl som i en från 2014. Alla elever förtjänar den insikten, oavsett vilken skola de går i eller vilka föräldrar de råkade vara födda till.