Det har gått tre år sedan författaren och serietecknaren Mats Jonsson nominerades till Augustpriset för sitt lika personliga som ambitiösa familjeepos “När vi var samer”. Boken, en hybrid mellan hårdkokt facklitteratur och skönlitteratur, spårade inte bara hans egen familjs skogssamiska rötter i Malåtrakten. Med sitt omisskännliga svarta bläck tecknade Mats Jonsson också den långa, samiska historia och den förtryckande kolonialpolitik som svenska staten ägnade sig åt. Allt i ett folkbildningsmästerverk, som i höst även blir teater på Västerbottensteatern, i regi av Johanna Sandström Lehto och med manus av Tora von Platen.

Den nya serieromanen “Stinas jojk” är på sätt och vis en självständig fortsättning på “När vi var samer” och dessutom en djupdykning i ett fullkomligt hjärtskärande öde som bara flimrade förbi i den omfattande familjekrönikan från 2021. alla åldrar bok “Stinas jojk” handlar om hans avlägsna släkting Christina Larsdotter (1819-1854), i folkmun känd som Stor-Stina eller “Långa Lappflickan” och hennes syster Sara. I “Stinas jojk” beskriver han deras nästan osannolika resa ut i världen. Redan som barn blev Stina känd i hembyn eftersom hon aldrig slutade växa.

Med åren skulle Sápmis jättekvinnas rykte nå ända till Stockholm och den fattiga renskötardottern från Brännäs skulle bli en syn att se på ölhallar, cirkusar och fina salonger

Med åren skulle Sápmis jättekvinnas rykte nå ända till Stockholm och den fattiga renskötardottern från Brännäs skulle bli en syn att se på ölhallar, cirkusar och fina salonger runt om i Europa. Om de fortfarande stirrar kan de lika gärna betalaresonerar bokens Stina, som med tiden blir en skicklig affärskvinna som lyckas säkra både sin egen och sin familjs försörjning.

Serietidningen för barn från nio år hopp i tid, form och perspektiv. Till en början framstår handlingen som lite förvirrande, och boken lite mogen för de allra yngsta medelålders läsarna. Men den som har läst Jonsson tidigare känner igen stilen och har man lite tålamod utspelar sig en mångbottnad berättelse i lager på lager som så småningom knyts ihop. Allt i en lysande, slingrande design som, som “När vi var samer”, öppnar en avgrund under dig.
Mestadels låter Mats Jonsson Stinas syster Sara berätta. Om barndomen och myren, om minnen och den nästan monstruösa exotifiering hon och hennes lillasyster får utstå vid kungliga hov och i fuktiga källarlokaler i den variationsdoftande underhållning som är 1800-talet. En berättelse dyker upp som ibland tillåts lysa i ett poetiskt minnesverk som är en åldrad Saras, systern som kommer att stanna och leva nästan 50 år längre än sin älskade Stina (“Jag drömmer alltid på första språket, aldrig i det nya en”). Men också en vacker skildring av syskon som pekar på hur nära man kan bli när världen vill dig illa.
Mats Jonsson vet att inte förenkla och sätter stort förtroende för barnläsaren. Samtidigt som han låter Stinas sång – och livshistoria – resonera genom tid och rum, 170 år efter hennes död. Det är verkligen skickligt gjort.

Läs mer av Alexandra Sundqvist och mer om barnböcker