När Chat GPT lanserades 2022 lades artificiell intelligens, AI, till som bara ytterligare en tjänst som vi kan använda på många sätt gratis. Alla dessa internettjänster kräver dock datacenter, och de utvecklas i allt snabbare takt över hela världen. Frågan är: Kan det fortsätta så här?
Några svindlande exempel om energianvändning för AI: Ett av Metas datacenter i Salt Lake City kräver lika mycket energi som produceras av en stor kärnreaktoren annan som de har i Iowa använder lika mycket energi som sju miljoner bärbara datorer som används åtta timmar om dagen. En sökning med Chat GPT kräver tio gånger mer el än en Google-sökning, enligt OECD Energy Organisation.
Vi drunknar i data och bearbetar den, och det kan kosta en kostnad.
Problemet är inte i första hand AI:s begränsningar, utan att techsektorn inte är ensam om att efterfråga el. Det handlar inte bara om den gröna omställningen, där till exempel stålproduktion beräknas kräva lika mycket energi som hälften av Sveriges använda idag. Den el som produceras behövs redan för att värma upp våra hem, ladda våra bilar, steka vår mat och hålla igång företagen. Samtidigt vet vi att det kommer att ta mer än ett decennium innan storskalig fossilfri produktion, till exempel regeringens kärnkraftsplaner, är klar. Om ens då.
Jag har tiotusen bilder på min telefon som jag aldrig kommer att titta på, och knappast något incitament att minska mängden.
Det är på något sätt ironiskt. Googles och Facebooks affärsmodell vilar på det faktum att de har enorma mängder data om oss som de kan sälja. I slutändan kan behovet av den stora mängden data göra affärsmodellen omöjlig, när energipriserna drivs upp av det. Då kan företagen behöva prissätta tjänsterna för oss konsumenter så att användningen hamnar på en hållbar nivå.
Det kanske är bra om vi tvingas värdera all data. Jag har tiotusen bilder på min telefon som jag aldrig kommer att titta på, och knappast något incitament att minska mängden. Vi har blivit så vana vid att internet och molnlagring är nästan gratis att det är lätt att missa att mängden minskar möjligheten att njuta av det som finns.
Det är nog lika bra att börja vänja sig vid tanken på att betala för alla de där bilderna på familjen, de AI-genererade bilderna du tar för skojs skull och de där tusen e-postmeddelandena i inkorgen som du “kommer att få tag på någon gång”.
Läs mer:
DN:s redaktion: AI kan användas för att motverka klimatkrisen – om vi vill
Max Hjelm: Hotet från NMR stannar inte vid hat i privata chattar
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.
