Nobels fredspris 2006 gjorde honom känd långt utanför landets gränser. Han var en pionjär när det gällde så kallade mikrokrediter – små lån som hjälpte fattiga invånare, särskilt kvinnor.
Nobelpriskommittén berömde Yunus och hans Grameen Bank för att de “skapat ekonomisk och social utveckling underifrån”.
När invånarna flydde klorna på giriga privata långivare kunde de investera i sina företag och lyfta sig ur fattigdomen.
Idag har mer än sju miljoner invånare fått tillgång till mikrolån, varav över 95 procent har varit kvinnor, och andra länder har följt efter.
Muhammad Yunus har då och då återkommit till hur idén slog honom under ett besök i en fattig by i mitten av 1970-talet. Delar av Bangladesh drabbades då av hungersnöd. Han träffade en kvinna som gjorde stolar av bambu. Hon saknade egna medel och lånade pengar till materialet. Hon kämpade med skulderna.
– Jag kunde inte förstå hur hon kunde vara så fattig när hon skapade så vackra saker, har Yunus förklarat.
Istället för att invånarna tvingades låna från lokala långivare till höga räntor, grundade han 1983 Grameen Bank – en sorts bybank som lånar ut små summor. Systemet bygger på lokala nätverk, där invånarna känner och litar på varandra. Och uppmuntras att betala tillbaka utan att fuska eller försöka överlista andra.
Under premiärminister Hasinas Styrelse har han ställts inför rätta över 100 gånger – för allt från penningtvätt till brott mot lagar på arbetsmarknaden. Kritiker menar att brottsmisstankarna är politiskt motiverade.
När han, 73, fortsatte att arbeta, långt efter den lagliga pensionsåldern på 60, gav det Sheikh Hasinas regering en anledning att avsätta honom som chef för sin egen organisation.
Premiärministern har kallat honom en “blodsugare” som använder våld för att få tillbaka lån från fattiga kvinnor på landsbygden. Muhammad Yunus har nekat till skuld i samtliga fall.
Själv säger han att han inte riktigt vet varför han hamnade på kant med statsministern tidigt, men utomstående bedömare menar att det tydligt hänger ihop med att han året efter Nobelpriset, 2007, meddelade att han ville gå in i politiken.
Senast i januari i år han dömdes till sex månaders fängelse på anklagelser som han säger är politiskt motiverade. Han är ute mot borgen och överklagar domen. De senaste veckorna har han kunnat följa studentprotesterna som kostat över 400 människor livet – också sedan han åkte till Paris för en mindre operation.
Studenterna i Bangladesh hade redan nämnt hans namn – och efter ett möte dagen efter att premiärministern tvingats fly med helikopter till Indien, var det hans namn som studenterna, landets president Mohammed Shahabuddin och arméchefen samlades runt.
Nu kliver nobelpristagaren äntligen in i den politiska hetluften när hans ärkefiende försvunnit från bilden.
Men på vilket sätt han ska leda övergångsregeringen, vilket mandat han faktiskt kommer att få och hur hans framtid ser ut när han äntligen ger sig ut för att styra Bangladesh i en ny riktning är oklart.
Fakta.Favoritismen var påfallande
Demonstrationerna gällde inledningsvis ett kvoteringssystem som öronmärkte åtråvärda offentliga tjänstejobb till personer som till stor del stod premiärminister Sheikh Hasina nära. Favoritismen var påfallande.
Men i slutändan gällde protesterna också kravet på den auktoritära premiärministerns avgång. På måndagen rymde hon med helikopter till Indien. Enligt hennes son Sajeeb Wazed Joy, som fungerade som hennes politiska rådgivare, är hon kvar i Indien.
Läs mer:
UD avråder från resor till Bangladesh
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.
