Bengt Nordström, Emmaboda
Jag uppmanar politikerna som ansvarar för den okontrollerade invandringen att be om ursäkt både till alla brottsoffer och till oss andra svenskar. Utöver detta ska barnmördare dömas som vuxna oavsett ålder. Om du är gammal nog att mörda måste du få en vuxendom. Helst dubbelt straff, enligt dansk modell.
Peter Eriksson
hoppsan! Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard Thomsen (S) drar växlar mellan osämja och krig mellan nordiska feodala kungar och den samtida kampen mot de globala knarkkartellerna (SVT:s Aktuellt 21/8, ca 2 minuter in i sändningen). Stark polemik! Den lukrativa droghandeln i både Sverige och Danmark ligger till grund för den hårda konkurrensen mellan läkemedelsleverantörerna och deras väletablerade finansiärer. Båda är kriminella grupper med våld som det främsta verktyget i sina arsenaler när det kommer till att behärska makten över marknaden. Läkemedlet är produkten. Detta liknar feodala kungars krig om tillgång till åkermark och andra naturresurser. De moderna staterna Danmark och Sverige har gjort ytterligare framsteg i sin demokratiska utveckling, men girighetshotet med egen vinning som enda mål, som leder till förstört välstånd, allas otrygghet och olycka lurar … över allt. Uppmaning till medborgare i Danmark, Sverige och resten av världen: Lär dig av historien, se sammanhanget, sluta använda droger!
Roland Ingemarsson, Helvete ja
Läs rubriken i torsdagens DN: “Straffet strider mot praxis – barn ska inte dömas så hårt”. Men jag måste då påpeka att om barn “leker vuxna” och mördar eller planerar mord, så måste de dömas därefter. Konsekvenser måste förstås av alla, även barn. Vi kan inte ha ett samhälle där barn styr den kriminella världen. De är lätta att lura och lockas av pengar och status! Var är föräldrarna? Framför allt: Var är barnens pappor? Att vara politiker lyckas inte så bra med att stoppa detta. Vi måste lära barn från skolstarten, om de inte har det hemifrån så lönar sig inte brott. Att brottsbanan inte är framtiden. Att familjer med flera barn måste ha en framtid, inte bo i gettot i små lägenheter. En framtid med bra utbildning. Alla barn har inte läshuvuden. Då måste det finnas praktiska alternativ! Barnen är vår framtid. Då måste förutsättningarna också finnas för en framgångsrik sådan.
Camilla Brolin, Solna
Den 27 augusti publicerade DN en artikel om hur en dansk rektor arbetar i skolan för att “stoppa gängen”. Artikeln, rektorns arbetssätt och råd för Sverige var mycket bra. Jag vill lyfta fram att många svenska rektorer redan arbetar på samma sätt som den danska. Jag gjorde det själv under mina år som rektor bland annat i skolor i Stockholms förorter. Sedan skrev jag boken “Rektor – Sveriges viktigaste chef” om mitt arbetssätt som liknade det danska. Senare skrev jag även en bok för föräldrar till skolbarn: “Skolvalet – råd till föräldrar”. I den beskrev jag hur föräldrar och skola kan samarbeta för att barnet ska lyckas både i grundskolan och senare i livet. Böckerna bygger på konkret arbete med egna erfarenheter som utgångspunkt. Mina skolor med både elever, personal och föräldrar arbetade målmedvetet mot samma mål. Det gav förväntade och positiva resultat. Höga, positiva förväntningar på elever, föräldrar och inte minst skolpersonalen är ett beprövat recept när man vill “stoppa gängen”.
Malla Taipale, skolchef, Stiftelsen språkskola i Upplands Väsby
Det sägs att Sverigedemokraterna ska nu vara klara med deras så kallade vitbok. Vit är den som inte ljuger och är falsk.
Mikael Albinson, vithårig
“Att vara riksdagsledamot ska inte vara en glassuppgift med orealistiskt långa semestrar”, skriver Moderaternas ungdomsförbunds ordförande Douglas Thor i en debattartikel i Expressen (19/8). Lägger man dessutom till att Belgien, som har samma befolkning, har 150 parlamentsledamöter jämfört med våra 349 så blir det en extra iskall tillvaro. Tänk om till exempel de som jobbar inom äldreomsorgen hade dubbelt så många arbetskollegor och elva veckors betald ledighet!
Ulf Andersson, Butiken
Jag skulle vilja se scenariot där bruden står vid altaret och brudgummen leds av brudgummens mamma.
Gunnar Nyström, Tollinge
Kommentar till Rolf Hägglund (Noterat 27 augusti): Du har rätt i att all förbränning ger koldioxid, oavsett om du använder fossilt eller biologiskt bränsle. Varför skulle Värtaverket annars behöva satsa miljarder på att binda och lagra koldioxid från sitt biobränsle? Att koldioxidutsläpp från biobränsle räknas som noll (!) när man beräknar den totala mängden klimatpåverkande utsläpp från trafiken beror på en märklig teori om att växtligheten tagit tillbaka koldioxiden från biobränslet eller kommer att göra det. Men växtligheten kan väl inte se skillnad på fossil och biogen koldioxid? Lever den lika bra på båda sorterna? Min slutsats är att de försöker vilseleda den allmänna opinionen och ålägger oss en reduktionsplikt som varken gör bra eller dåligt för klimatet. Det finns bara två sätt att minska utsläppen från trafiken: Byt till el eller minska körningen. Till sist Rolf, om det bara vore stickor, men en stor del av det biobränsle vi blandar i diesel och bensin idag kommer från slakteriavfall.
Nils Welinder, Danderyd
Rolf Hägglund förstår inte hur reduktionsplikten kan minska koldioxidutsläppen (Noterat 27 augusti), alltså när lagstiftning tvingar biobränsle att ersätta fossil olja. All förbränning skapar koldioxid som släpps ut i atmosfären, men koldioxid från biobränsle kommer från växter som redan har minskat koldioxiden i luften via sin fotosyntes när kol utvinns i växtens celler och syret som blir över släpps ut i luften . Vi föredrar att låta fossil olja ligga kvar långt under jordens yta, som om den används annars tillför den mer koldioxid till atmosfären. De träd som används för biobränsle ersätts normalt av nya som i sin tur tar upp koldioxid. Därför är biobränsle bättre än fossilt bränsle. Läs gärna om “kolsänkan” Amazon i Brasilien, som också kallas jordens lungor på grund av den stora mängden regnskog som absorberar koldioxid och släpper ut syre.
Thorkel Borelius
Svar till Rolf Hägglund (Antecknad 27 augusti) om reduktionsskyldighet: Ja, det blir färre pinnar i skogen och mindre avfall i träindustrin. Det är gott nog. Det blir också mindre koldioxidutsläpp eftersom veden släpper ut koldioxid oavsett om den ligger och ruttnar eller förbränns i en förbränningsmotor. Den ersatta oljan som stannar i moder jord släpper inte ut koldioxid till atmosfären.
Kent Johansson, torparpensionär
BNP är en förödande måttstock. Den ska gälla per capita och baseras på ekologi och kvalitet. Nu skryter vi om att slösa med våra naturresurser, av vilka en del inte kan återskapas – en dum måttstock. Tillväxt kan vara värre än misslyckande.
Ivan Renliden
Håller helt med Lena Egardt om att buss 67 mellan Odenplan och Blockhusudden är näst intill omöjlig att åka nuförtiden. Åkte igår till Thielska Galleriet (enda förbindelsen som finns är med buss 67) och fick trängas med skolbarn och andra som skulle till Blockhusudden. Många passagerare lämnades kvar vid hållplatserna, eftersom bussen redan var full. Jag tycker synd om skolbarnen som får utstå denna resa varje dag och undrar hur många turister som ger upp lusten att komma till Thielska galleriet. SL, gör om, gör rätt!
Brita Wallander Jervenheim, polerad bussförare från Nack
Tack, Ylva Nybäck! Du är ett exempel med dina insatser i tunnelbanan genom att berätta för andras barn.
Agneta Nylander, Knåda
Tack skolkuratorer för en bra artikel på DN Debatt (29/8)! Har jobbat som skolkurator i över 30 år och kan bara hålla med: “Den nattsvarta bilden av skolan behöver nyanseras”. Helena Ohlsson
Svar till Gunilla Mattsson (Noterat 26 augusti): Det var inte så att Armand Duplantis sprang några meter som barn och hoppade över en bom. Han hade tillgång till en komplett stavhoppsutrustning med ställningar, stång, stavhoppsmatta, riktiga stolpar och inflygningsbana. Något du enkelt kan ordna i en vanlig villaträdgård.
Stefan Blomgren, Kungälv
Åsikter om DN
DN verkar tycka att läsarna slutar ha åsikter på sommaren. Varför stänger du annars inlämningssidan under semestern?
Rolf Broberg, Stockholm
Insändarredaktör: Mats J Larsson. Vill du också lämna ett bidrag till Noted vinjetten? Mejla insandare@dn.se! Ett mindre urval publiceras på insändarsidan i tidningen och ett större urval på dn.se/insandare, måndag-fredag. Du kan läsa mer om hur du skriver insändare i DN här.
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.
