Ny teknologi gör att synskadade kan springa självständigt

Fatmir Seremeti från Rosengård drömde om att bli fotbollsproffs. Men som 13-åring drabbades han av glaukom och blev nästan helt blind. Hans livsvilja dämpades kraftigt, men sedan fick han hjälp att hitta parasporter.
Som målbollsspelare har han gjort tre Paralympics, och han har ett brons därifrån och ett VM-guld på meritlistan och flera andra titlar. Det är en positiv man vi möter – en idrottare som inte drar sig för några utmaningar.
Han berättar att han har klättrat åtta meter höga klippor och bungyhoppat. Nu finns Iron Man på Fatmirs bucket list.

– Nu är det tandemcykeln som gäller. Men tänk om den här tekniken utvecklas, då kanske det går att cykla själv.
– Och bara en sådan sak som att gå till Ica själv utan min hund eller sällskap, med telefonen på magen så här eller i glasögon eller vad det nu kan vara.

Tekniken som Fatmir Seremeti pratar om och som är anledningen till att DN:s fotograf flämtar efter två löpare runt Gärdet är Googles “Project Guideline”.
Det fungerar på så sätt att en AI-modell som körs på mobiltelefonen använder kameran för att identifiera en utvald löpare. Du ställer in vem du vill följa när du öppnar appen. Löparen framför ropar inte “höger” eller “vänster”, utan tekniken i mobilen gör att den synskadade får ljudsignaler i sina hörlurar.

– En signal talar om för dig om du springer för långt till höger eller till vänster. En signal om du springer för nära. Och så en tredjedel om man springer för långt bort, förklarar Andrea Lewis Åkerman, kommunikationschef för Google Sverige.
Varför gör du det här?
– Det är en grundläggande del av uppdraget att organisera världens information och göra den allmänt tillgänglig och användbar för alla människor. Vi har implementerat det i praktiskt taget alla produkter, till exempel vägledning för att ta selfies och skärmläsare som beskriver vad du ser. Men sedan har vi också dedikerade forskningsexperiment som detta.
Andrea Lewis Åkerman berättar att projektet startade 2019 med att Google höll ett hackathon i USA. En man från organisationen “Guiding eyes for the blind” ställde frågan om det var möjligt att utveckla en teknisk lösning som kunde hjälpa synskadade, blinda eller synskadade, att gå, jogga och springa självständigt.

– Vårt tillgänglighetsteam skapade sedan den här AI-modellen som gjorde att en löpare kunde följa en målad linje längs marken. Och den har testats i Norge, Japan och USA.
En trevlig lösning som fungerar, säger Andrea, men har sina nackdelar. För det första är målade linjer inte överallt och vädret kan orsaka det med löv och snö i vägen.
– Så teamet sa “okej, hur kan vi utveckla en mer skalbar lösning?”. Nu används samma teknik för att identifiera en dedikerad person istället för en målad linje.

Haris Kusmic, från Running Academy, är den som blir Fatmirs måltavla löpare under halvmaran. De har bara testat tekniken ett par gånger, men Fatmir säger att det gick snabbt att anpassa sig till signalerna.
När du springer verkar det finnas ett band mellan dig, en fysisk sträng, eftersom du följer precis bakom, som en orm.
– Ja, men det kanske är precis så det ser ut.
– Det ska bli så häftigt! säger han om det kommande loppet.
– Jag ser framför mig, du vet den där euforiska känslan som du alltid har när du springer ett lopp och den där bilden, den där magiska grejen när du passerar mållinjen och bara känner “wow jag gjorde det helt själv”, det är fantastiskt .

Han höjer sina händer mot himlen och visar för oss, vad som är uppenbart att se, att en arm inte är fäst vid en annan person med ett rep.
Är det framför allt känslan av frihet som du känner mest som du får med den här tekniken?
– Absolut, absolut. Då får Haris se upp för när vi kommer nära mållinjen, då springer jag förbi honom.

Solen skiner över staketet. Medan Haris och Fatmir springer runt i cirklar arbetar en grupp skolbarn med samarbetsövningar. De hjälper varandra att lösa uppgifter på ett lekfullt sätt. För synskadade är frågan om hjälp dock inget skämt.
– Förhoppningsvis kan den här tekniken ge många synskadade större frihet att kunna komma ut och träna, säger Niklas Mattsson, ordförande i Synskadades Riksförbund, och fortsätter:

– Som seende behöver man aldrig ens tänka på frågan “kan jag springa idag?”. För oss handlar det alltid om planering och du är beroende av någon annans välvilja; att nu fungerade det för mig men det fungerade inte för någon följeslagare… Det är klart att det är väldigt viktigt för oss att den här typen av teknik utvecklas.
Är det problematiskt idag att hitta följeslagare, är det en stor fråga för dina medlemmar?
– Ja, med tanke på hur det ser ut i samhället idag, att ledsagartjänster knappast finns längre för synskadade. En fråga vi dagligen diskuterar är hur vi kan lösa problemet med att synskadade inte låses in i sina hem. För det är vad det handlar om.

Niklas Mattsson resonerar vidare kring ordet folkhälsa, att vikten av träning gäller alla i samhället utom synskadade.

Enligt Synskadades Riksförbund blinda och gravt synskadade fick tidigare hjälp med ledsagning via sina hemkommuner med stöd av LSS, men på grund av förändrad rättspraxis har antalet personer som får ledsagarservice minskat med 72 procent mellan 2010 och 2023.
Nu hoppas förbundet på en ny lag om ledsagning som flera politiker sagt att de står bakom.
– De flesta som ansöker om ledsagare får svar som “du har en motionscykel hemma, du behöver inte gå ut”, säger Niklas Mattsson.
Fatmir Seremeti tror inte det att vem som helst skulle ha sagt “ja, absolut” när de blivit tillfrågade om att vara testperson. Men säger att han är lite galen och tror också att han har nytta av sin idrottsbakgrund – både den fysiska förmågan och hans vana att lyssna efter ljud från målbollen.

– Men jag tror att alla som varit synskadade eller blinda länge har lätt att anpassa sig till det här systemet. Normalt sett är synen det sinne som tar upp den största andelen av sinnesintrycken. Om du tar bort synen, då tvingas du använda dina andra sinnen, som ljud.
Andrea Lewis Åkerman understryker att denna teknik inte är beroende av en GPS- eller internetsignal utan att det är AI som använder mobilens kamera.
– Det är väldigt roligt att få vara med i en liten, liten del av utvecklingen av något som kan göra en enorm skillnad och som kan användas på så många olika områden i en blinds liv, säger Fatmir Seremeti.