Arbetsmarknaden förändras hela tiden. Klimatförändringar, internationell konkurrens och teknisk utveckling – delvis driven av artificiell intelligens (AI) – gör att arbetskraften behöver gå från krympande yrken och industrier till annan sysselsättning.

Övergångsstudiestödet är en ny arbetsmarknadsåtgärd som syftar till att underlätta denna strukturomvandling. Stödet infördes i oktober 2022 som en del av lasavtalet mellan regeringen och arbetsmarknadens parter.
Nu presenterar vi SNS-rapporten “Vem får övergångsstudiestödet?”. Det är en empirisk analys av de två första ansökningsperioderna, där vi granskar stödet ur ett socioekonomiskt perspektiv.

Övergångsstudiestödet ger personer med ett tydligt fotfäste på arbetsmarknaden möjlighet till kompetensutveckling. Staten ersätter 80 procent av tidigare lön, upp till ett maxbelopp, för heltidsstudier under ett år (längre för de över 40). Arbetsmarknadens parter ger kompletterande stöd till anställda inom den privata sektorn som omfattas av huvudavtalen. Centrala studiestödsnämnden (CSN) handlägger ansökningarna om omställningsstudiestöd och fattar beslut.
Vår empiriska analys ger tre huvudresultat.

1. Övergångsstudiestödet når inte de som behöver det mest.

Forskningen visar att människor påverkas olika av strukturomvandling. De som i första hand behöver samhällets hjälp i omställningsprocessen är lågutbildade, personer med hög risk för arbetslöshet och äldre. Vi finner dock att stödet inte når dessa grupper.

Att stödet inte når de som behöver det mest har delvis att göra med skillnader i benägenhet att söka stöd. Lågutbildade och personer med yrken som förväntas minska på grund av AI gäller i lägre utsträckning än andra.
Det beror också på skillnader i bidragsgraden. Vi pekar på två faktorer som tenderar att missgynna lågutbildade och personer med hög risk för arbetslöshet i ansökningsprocessen.
● För det förstanär den sökande har en koppling till en omstruktureringsorganisation, till exempel TRR Trygghetsrådet och Trygghetsfonden TSL, ska CSN kontakta denna för ett utlåtande.
Yttrandet ska bedöma om den sökandes arbetsmarknadsutsikter förbättras av den avsedda utbildningen. CSN ska lägga särskild vikt vid utlåtandet och vår analys visar att det framstår som en förutsättning för att beviljas övergångsstudiestöd.

Samtidigt ser vi att sökande med hög risk för arbetslöshet inte bifogar ett sådant uttalande i samma utsträckning som andra, kanske för att de inte har någon koppling till en omstruktureringsorganisation.
● För det andra CSN behandlar ansökningar i den ordning de kommer in. Eftersom högutbildade tenderar att söka tidigt i ansökningsperioden missgynnar denna process individer som är mest i behov av övergångsstudiestöd.

Benägenheten att påbörja en utbildning verkar vara densamma oavsett om den sökande får sin ansökan beviljad eller inte

2. Övergångsstudiestödet subventionerar utbildningar som ändå skulle ha genomförts.

Benägenheten att påbörja en utbildning verkar vara densamma oavsett om den sökande får sin ansökan beviljad eller inte. Det talar för att stödet inte påverkar viljan att börja studera.

3. Storleken på ersättningen påverkar viljan att ansöka.

Vår analys visar att viljan att söka omställningsstudiestöd ökar markant med ersättningsgraden; en mer generös ersättning leder till betydligt fler ansökningar.

Staten budgeterade 2,84 miljarder kronor till omställningsstudiestödet 2024, vilket motsvarar cirka 15 procent av CSN:s totala budget för studiemedel. Det är naturligtvis viktigt att stödet når de grupper som har störst behov av kompetensutveckling och att det stödjer utbildning som annars inte hade varit möjlig. Vår analys visar att dessa mål inte uppnås med nuvarande utformning av stödet.

Till öka effektiviteten i övergångsstudiestödet den ska rikta sig till de personer som drabbas hårdast av strukturomvandlingar och därmed är i störst behov av att höja sina kvalifikationer.
Ett sätt att uppnå detta för att prioritera dessa grupper, till exempel genom att prioritera ansökningar från personer som varslats om uppsägning. Ett sådant synsätt förefaller logiskt med tanke på att det i första hand är anmälda personer som kan ha påverkats negativt av lasavtalets uppluckring av turordningsreglerna. Men framför allt skulle det ge en effektivare användning av skattepengar.
Läs fler artiklar från DN Debatt.