Rapporten släpps idag och har gjorts på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentliga finanser, en oberoende kommitté under Finansdepartementet.
Nationalekonomerna Martin Andersson, Johan P Larsson och Özge Öner har undersökt hur grannskapet påverkar invandrarnas möjligheter att integreras, bland annat med tanke på deras etniska bakgrund.
Hårdkant: Går det automatiskt bra för en somalier som växer upp i en svensk somalistad?
Frågan är inte oberättigad. 20 procent av alla som bor i Sverige är födda i ett annat land och segregationen har ökat sedan 1990-talet.
I förra valrörelsen blev detta en stor grej, när dåvarande statsminister Magdalena Andersson (S) sa så här i en DN-intervju:
– Vi vill inte ha Chinatowns i Sverige, vi vill inte ha Somalitown eller Little Italy, vi vill leva blandat med de olika erfarenheterna vi har.
Hade hon rätt?
Internationellt omfattas forskning om “grannskapseffekter”, men Sverige ligger efter. Här har samhällsdebatten snarare handlat om förekomsten av “vit flykt”, alltså hur tätt ett område behöver vara med invandrare innan vita svenskar väljer att flytta därifrån.
Rapporten “Goda grannar”. är lite mer konstruktiv i sin tilldelning och tittar på vad invandrare behöver för att integreras. Forskarna är försiktiga med sina slutsatser, men en sak vågar de konstatera: Grannskapet är viktigt för människors livschanser.
Miljön påverkar helt enkelt i vilken grad invandrare utbildas och blir självförsörjande. Av rapporten att döma framgår dock ett antagande: Etnisk koncentration är inte nödvändigtvis negativ.
Tvärtom uppstår ett positivt samband mellan etniska kluster och sannolikheten att en invandrare kommer att slutföra sina studier och bli självförsörjande. Anledningen, enligt forskarna, är att detta gynnar det sociala nätverket och förenklar informationsspridningen. Rapporten visar också att andelen egenföretagare ökar om landsmän i samma stadsdel startar egna företag. Företagarna blir då förebilder för de andra grannarna.
Med det sagt finns det också mörka fakta. En invandrare som bor i ett utsatt område har i statistisk mening en möjlighet: Att flytta. Enligt rapporten finns det ett starkt samband mellan att flytta från ett utsatt område och att lyckas i livet.
Det har också ett pris, enligt forskarna. För individen kan en flytt öka ens chanser till ett bra liv, men för grannskapet försvinner en förebild som lyfter andra.
Som tar oss till kärnan och till vad Magdalena Andersson också sa i DN-intervjun, men som inte fick lika mycket uppmärksamhet.
– Vår utgångspunkt är ett samhälle där människor med olika bakgrund, olika erfarenheter och olika inkomster lever tillsammans och möts. Det är så vi blir ett sammanhållet samhälle.
Enligt forskarna handlar det inte i första hand om etnicitet. Det handlar om inkomst. Sannolikheten att en invandrare blir självförsörjande hänger samman med hur självförsörjande grannarna är.
De nya rönen tyder alltså på att frågan om etniska kluster är fel. Frågan är inte hur Sverige ska motverka Little Italy, Chinatown och Somalitown.
Frågan är snarare hur Sverige ska motverka ekonomisk segregation.
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
