Sverige står inför ett skriande behov av el, men två av tre vindkraftverk stoppas av kommunerna. Detta trots att vindkraft kan stå för mestadels ny el på kort sikt.
DN har tidigare rapporterat att grannländer som Finland och Norge ger betydligt mer tillbaka till de kommuner som tillåter vindkraft.
Nu har regeringen föreslagit att även svenska kommuner ska få det – och för vissa kommuner handlar det om ett mångmiljonbelopp varje år.
– Vi har Europas största landbaserade vindkraftspark och har från dag ett kämpat för att hitta en lösning för bättre incitament, så visst är det skönt att få någon form av utdelning nu, säger Patric Lundström (S), kommunstyrelsens ordförande. i Piteå.

Vindkraftsparken i Markbygden upptar tio procent av kommunens yta och stod förra året för 12,5 procent av elen från vindkraften i landet. Något som enligt regeringens förslag skulle kunna ge kommunen mellan cirka 40 och 50 miljoner kronor om året de kommande åren.

En grov beräkning av hur pengarna fördelas över landet visar att det är just Piteå som är den stora vinnaren, följt av kommunerna Ånge, Örnsköldsvik och Sollefteå som alla ligger i Västernorrlands län.
– En sådan avkastning skulle betala ett badhus på tio år, säger Patric Lundström.
– Det kanske blir en annan acceptans om man vet att det är vindkraften som finansierat badhuset.
Eftersom mer än hälften av vindkraftskabeln kommer från 15 kommuner – framför allt i de nordligaste länen – är det också dessa kommuner som förväntas få mest pengar.

Utmaningen är att regeringens förslag sträcker sig bara till 2027. Därefter är det oklart hur incitamenten kommer att se ut.
– Nackdelen är att det handlar om stöd och ingen ändrad lagstiftning, säger Patric Lundström.

Branschorganisationen Svensk vindenergi håller med.
– Ett utmärkt förslag i princip. Vi har drivit frågan om att flytta över fastighetsskatten till kommunerna i mer än tio år, men den behöver vara mer långsiktig än de tre år vi nu har framför oss, säger Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor på Swedish Wind Energi.

Han menar därför att ersättningen ska motsvara den fastighetsskatt som vindkraftsägarna faktiskt betalar till statskassan varje år – och att stödet ska fortsätta även efter 2027.

Regeringen föreslår också att gå vidare med delar i den sk incitamentsutredningensom bland annat handlar om att kommuninvånare ska få mer av vindkraftsbolagens inkomster.
– Vi tror att det här totalt sett kan ha en positiv inverkan, särskilt för mindre kommuner som har en ansträngd kassa, säger Tomas Hallberg.
Men det finns fortfarande inget ord om det kommunala vetot, som enligt Svensk Vindenergi borde föras in tidigare i processen för att skapa bättre förutsägbarhet.
– Det finns redan en färdig fakturera om det.

Utöver regeringens förslag finns initiativ från vindkraftsföretag som redan nu erbjuder incitament till kommunerna. Bland annat i Norrbotten där Piteå skulle kunna få ytterligare ett belopp på flera miljoner förutsatt att det blir en havsbaserad vindkraftspark i kommunen.
– Frågan är om det är Piteå som borde göra mer, eller om det kan finnas andra som också borde bidra till omställningen, säger Patric Lundström.

Vad tycker du?
– Jag tycker att Piteå har gjort sitt.