Professor i prevention: ”Dyrt gymkort är inte svaret”

På sprången mellan två möten under en hektisk arbetsdag har Ylva Trolle Lagerros tagit motorcykeln för att hinna till intervjun på ett kafé på Södermalm i Stockholm.

– Jag har också en cykel och en moped, men jag trodde att det skulle gå snabbast med motorcykeln. Och så här ser alla mina dagar ut, säger hon och sätter sig vid bordet med hjälmen i handen.

Ylva Trolle Lagerros redan fullt schema har blivit ännu mer upptagen den senaste månaden. Den 1 oktober tillträdde hon prins Daniels professur i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet – den första professuren i sitt slag i Sverige. Syftet är att stärka forskningen inom sjukdomsprevention för att förbättra folkhälsan och minska riskerna för sjukdomar och tidig död.

Det visar forskning också att förebyggande är grundläggande för att förebygga eller skjuta upp många av våra folksjukdomar.

45 procent av alla demenssjukdomar och 30 procent av cancerfallen kan förebyggas genom förbättrad livsstil och livsstil, enligt forskarnas resultat. När det gäller hjärt- och kärlsjukdomar, den vanligaste dödsorsaken i Sverige, är siffran ännu högre, enligt Ylva Trolle Lagerros.

– Här visar forskningen att 80 procent kan förebyggas med hjälp av förändrade hälsosamma livsstilsvanor. Så förebyggande är en mycket viktig fråga för folkhälsan, säger hon.

Ylva Trolle Lagerros har under hela sitt yrkesliv haft ett brinnande engagemang för folkhälsan. Hon har arbetat inom fetmavården och är sedan sex år överläkare vid Centrum för fetma i Stockholm.

Ett av de största hoten mot folkhälsan i dagens samhälle är ohälsosamma matvanor, enligt Ylva Trolle Lagerros.

– 51 procent av den svenska befolkningen är överviktiga, och vi ser en ökning i i princip alla grupper i samhället. Knappt ett av tio barn äter grönsaker, frukt och fisk enligt kostråden. Unga i dag är extremt utsatta för mängder av onyttig mat och dryck i sociala medier, säger hon.

En utmaning i förebyggandet av framtida sjukdomar är att nå de människor som är i behov av insatser för att förändra sin livsstil.

Här har sociala och ekonomiska förhållanden av stor betydelse. Enligt Folkhälsomyndighetens årsredovisning 2023 påverkas hälsan negativt av faktorer som låg inkomst, kort utbildning, otrygg anställning och en otrygg miljö.

Ylva Trolle Lagerros framhåller också att ekonomiska faktorer påverkar hälsan.

– Det handlar bland annat om hur människor med dålig ekonomi ska kunna leva hälsosamt. Låginkomstvårdare är mer benägna att kämpa ekonomiskt för att köpa näringsrik mat till sina barn varje dag i veckan, enligt den senaste Pep-rapporten. I Sverige har vi god kunskap och tillgång till information, men vi måste gå vidare. Och det finns inga enkla lösningar, säger hon och tillägger:

– För att du kan vara högmotiverad att göra livsstilsförändringar, men inte ha förutsättningarna i ditt liv just nu. Om du jobbar mycket, inte kan sova ordentligt och är mycket stressad kanske du inte har kapacitet att också aktivt arbeta med dina livsstilsvanor, säger hon.

Hur våra samhällen är utformade påverkar också folkhälsan, säger Ylva Trolle Lagerros.

– Det ska finnas cykelvägar och möjligheter att gå utomhus och som förälder ska man känna att det är tryggt att släppa ut sina barn för att leka eller att själva kunna cykla eller gå till skolan. Det är inte det dyra gymkortet som är svaret, snarare handlar det om att det till exempel ska kännas tryggt att röra sig ute, säger hon.

I framtiden kan även så kallade precisionsläkemedel bli viktiga för att förebygga ohälsa, enligt Ylva Trolle Lagerros. Med hjälp av dessa, utifrån den enskilda patientens unika förutsättningar, lär man kunna skräddarsy förebyggandet.

– De kan leda till att vi är mycket mer specifika på individnivå kring vilka livsstilsvanor som kan aktivera ohälsa för individen. Vi kommer att bli bättre och bättre på att förstå samspelet mellan våra gener och vår miljö, säger hon.

Ylva Trolle Lagerros redan som tonåring bestämde sig för att ägna sitt yrkesliv åt fetmavård. Efter att ha skrivit sin gymnasieuppsats om fetma kontaktade hon Stephan Rössner, som då var professor och överläkare vid enheten för fetma på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, och flitigt förekommit i media i fetmafrågor.

– Jag frågade om jag fick vara “hangaround” med honom, och sedan jobbade jag som assistent till hans undersköterska Lena. När jag sökte till läkarutbildningen var det med den patientgruppen i fokus och efter utbildningen kom jag tillbaka och jobbade med honom och med samma undersköterska innan jag gick vidare och blev specialist, säger hon.

I rollen som professor i prevention Ylva Trolle Lagerros kommer att fortsätta med sin forskning, men också arbeta för att utveckla samverkan mellan specialistvård och primärvård. Parallellt kommer hon att fortsätta som överläkare på Centrum för fetma, där hon framhåller att varje patient har sin egen unika historia.

– Man måste förstå helheten för att hitta vad man kan skruva på i sin livsstil. För det finns ingen lösning som fungerar för alla att hitta hållbara och långsiktiga nya val som fungerar, säger hon.

Med ett minst sagt intensivt schema ser Ylva Trolle Lagerros också till att få välbehövliga pauser – där hästen Wille fyller ett viktigt behov.

– Min häst är min bästa sjukförsäkring, säger hon och tar upp hjälmen för att sätta sig på motorcykeln på väg till nästa möte.

– Och han stressar aldrig upp sig. Med honom är du här och nu.

Läs mer:

Socialstyrelsen: Fler borde få hjälp att minska alkoholkonsumtionen

Mindre kött och mer grönt – nya kostråd för första gången på tio år