Psykisk ohälsa – ett klumpigt begrepp som ska ersättas

Föreställ dig en alarmerande artikel om att fysisk ohälsa ökar bland unga. Vad säger den nyheten? Ökar cancerfallen, är fler allergiska mot gräs eller får diabetes?

Det är just detta som är problemet med det flitigt använda paraplybegreppet “psykisk ohälsa” – det säger väldigt lite.

– Vi försöker komma bort från begreppet “psykisk ohälsa” eftersom det skapar förvirring och leder till fel. Den har blivit överanvänd trots att den är så otydlig, säger Hillevi Busch.

Ordet ohälsa kan är lätt förknippad med sjukdom, att ha en psykiatrisk diagnos, men mycket av det som menas när man pratar och rapporterar om psykisk ohälsa är psykiska störningar.

– Det är bättre att förklara att man ser en ökning av stress och sömnproblem än att säga att psykisk ohälsa ökar. Om det psykiatriska tillståndet ökar blir det tydligare att förklara att det är andelen depression, eller andra diagnoser, som ökar.

En psykisk sjukdom är ett bestående psykiatriskt tillstånd som läkare kan diagnostisera och erbjuda behandling för. Psykiska störningar avser mildare symtom som ofta är övergående, men de kan också vara allvarliga och påverka livet märkbart. Psykiska problem kan ofta kopplas till naturliga och normala reaktioner på motgångar och sorg i livet.

– Det är viktigt att skilja på problem och sjukdomar eftersom de ska hanteras på olika sätt, säger allmänläkare Katrin Hagskog Engel, engagerad i ”Nätverket Mental Health” som samlar allmänläkare med intresse för området.

Människor som kontaktar vård av psykiska störningar brukar träffa allmänläkare.

– Sjukvården har blivit en plats som människor vänder sig till när livet inte är ok för att de kanske tror att något är fel på dem och att smärtan eller sorgen inte är normal.

Katrin Hagskog Engel beskriver hur dessa patienter kan famla efter en biomedicinsk förklaring till sin trötthet, depression, oro, ångest eller stress. En ganska vanlig fråga är om de har vitaminbrist. Vissa tror att de kan behöva antidepressiv medicin, som hon tror att husläkare ibland är lite för snabba med att skriva ut.

– Vi läkare måste vara försiktiga när vi träffar de här patienterna så att vi inte gör mer skada än nytta. Som läkare är vi utbildade för att diagnostisera och behandla sjukdom, men det sättet att arbeta är inte till hjälp för personer med psykiska problem.

Om både patienten och läkaren fastnar i ett sjukdomstänk, som Katrin Hagskog Engel uttrycker det, finns det en risk att själva orsaken, orsaken till symtomen, glöms bort.

– Egentligen kan det vara så att personen borde byta jobb eller lämna en dålig relation för att må bättre. Vi inom vården har inga riktigt bra verktyg och riktlinjer för hur man kan hjälpa människor med psykiska problem. Vi har inte heller resurser för de långa samtal som kan behövas. Däremot kan vi försöka ge råd för stöd under den korta tid vi träffar patienten.

Hillevi Busch på Folkhälsomyndigheten delar Katrin Hagskog Engels uppfattning att användningen av begreppet “psykisk ohälsa” kan bidra till att patologisera normala dippar i livet.

– Ibland är det hälsosamt och lagom att reagera med oro eller depression. Det finns en risk att allt som inte känns lyckligt ses som ett tecken på psykisk ohälsa, men psykiskt välbefinnande är inte frånvaron av känslor, säger Hillevi Busch.

I riktlinjerna för hur begrepp nu ska användas har Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och regioner, SKR, enats om att “Psykisk hälsa” är ett samlingsbegrepp. Den är uppdelad i två grupper – ”Psykiskt välbefinnande” och ”Psykisk ohälsa”. Det senare är i sin tur uppdelat i “Psykologiska problem” och “Psykiatriska tillstånd”.

från Världshälsoorganisationen, WHO; definition av “mental hälsa”, står bland annat att det är ett tillstånd av psykiskt välbefinnande som gör det möjligt att klara av livets påfrestningar, att förverkliga sina förmågor, att kunna arbeta och bidra till samhället.

“Psykisk hälsa” kan inte enkelt förklaras som frånvaron av psykisk ohälsa eftersom tillståndet upplevs olika av olika personer, med olika grader av oro och svårigheter. En person kan till exempel ha en fobi eller generaliserat ångestsyndrom, GAD, men ändå ha ett visst mått av psykiskt välbefinnande. Det som spelar roll är om livet fungerar för den personen.

Att tala in mer specifika termer om psykisk ohälsa är en vinst för samhället, enligt Hillevi Busch. Ett övergripande koncept kan få politiker att fatta beslut på en skev grund:

– När man säger att psykisk ohälsa ökar bland unga är det viktigt att säga vad som ökar, så att rätt insatser sätts in. Annars kanske beslutet resulterar i mer resurser till BUP, vilket i och för sig är bra, men det som verkligen behövs kan vara förebyggande åtgärder i skolan för att minska stress och andra psykiska problem, säger Hillevi Busch.

I den bästa av världar skulle vården kunna erbjuda längre samtalsstöd till alla som behöver det. Så är inte fallet, vilket Katrin Hagskog Engel beklagar. Utifrån de erfarenheter hon har som allmänläkare önskar hon att det fanns en större förståelse i samhället för att psykiska problem är en normal och förväntad del av livet. En sorts acceptans av att livet går upp och ner.

– I många fall är det vi allmänläkare bidrar med att lyssna, normalisera, visa medkänsla och omtanke, och det hjälper ofta lite.

Läs mer:

Glöm myten om lycka – det är vad du gör för att må bättre

Sluta inte oroa dig – gör detta och må bättre

Läkaren: Hur hamnade vi i att antidepressiv medicin var en del av livet?