Rapport: 13 000 sjuksköterskor har lämnat yrket

Strejkande sjuksköterskor vittnar just nu om en ohållbar arbetsmiljö inom vården. Ansvaret för fler och sjukare patienter delas på färre kollegor.
– Under mina 15 år i yrket har marginalerna försvunnit. Det finns inte tillräckligt med tid för fortbildning och kvalitetsförbättring. Vi pressar oss själva att hänga med i vården av våra patienter, säger Sofia Hansson, ryggradsrehabiliteringssköterska vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.

Hon är en av 2 000 medlemmar i Vårdförbundet som strejkade i måndags under parollen “vi ska rädda vården”.
– För vem vill jobba som sjuksköterska i framtiden om det fortsätter så här?
Frågan om hur vården ska bemannas i framtiden har Nationella Vårdkompetensrådet fått i uppdrag av regeringen att utreda.
På måndagen släpptes en slutrapport som slår fast att det finns 13 000 färdigutbildade sjuksköterskor som kommuner och regioner skulle kunna anställa – men som i dagsläget väljer att inte arbeta inom patientvården.

Hälften har lämnat vården helt. Hälften jobbar som till exempel sjuksköterskelärare eller chefer, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, professor vid Sahlgrenska akademin och ordförande i Nationella rådet för sjuksköterskekompetens.
– Brist på arbetsvillkor är en av anledningarna till att människor väljer att lämna sin yrkesroll och det tycker vi är djupt oroande, säger hon.
Det kostar samhället cirka 5,5 miljarder kronor att utbilda 13 000 sjuksköterskor som sedan väljer att arbeta någon annanstans, enligt rapporten. Att utöka utbildningarna och utbilda fler sjuksköterskor är därför en dålig lösning, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.
– Kommuner och regioner ska jobba med arbetsmiljön. Det är absolut viktigast för vården att kunna behålla, locka tillbaka och rekrytera nya sjuksköterskor, säger hon.

För att driva regioner och kommuner i rätt riktning har Nationella vårdens kompetensråd tagit fram en nationell plan med 25 åtgärder. Elva punkter rör arbetsmiljö och arbetsförhållanden. Till exempel tid för fortbildning. Karriärvägar. Erfarna medarbetare får utrymme att dela med sig av sin kunskap.

Här finns också uppmaningen till kommuner och regioner att planera och prioritera bättre.
– Det saknas i dag tydliga krav på kommuner och regioner att planera resurser och kompetensförsörja. Det leder till att vårdpersonal får ett orimligt uppdrag och att tiden inte räcker till, säger Ann-Marie Wennberg Larkö.
Arbetsmiljö och arbetsförhållanden är viktiga frågor i den pågående vårdkonflikten.
Vårdfacket kräver kortare arbetstid för att fler inom vården ska kunna arbeta heltid och få tillräckligt med återhämtning mellan tuffa arbetspass. Hittills har arbetsgivarsidan sagt nej.
Men bara med bättre förutsättningar kan sjuksköterskor som lämnat yrket lockas tillbaka till vården, tror Vårdförbundets ordförande Sineva Riberio.
– Istället ser vi försämringar. Samtidigt som resten av de anställda fick mer flexibla arbetstider och kan jobba mer hemifrån fick våra grupper sämre villkor och obekväma arbetstider. Det håller inte.

SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg håller med om att arbetsmiljön inom vården måste förbättras.
– Vi har lagt flera bud som omfattar förebyggande arbetsmiljöarbete, kompetensutveckling och karriärvägar. Men vi tror inte att en arbetstidsförkortning löser arbetsmiljöproblemen inom vården, snarare tvärtom.