Rätterna i mitt liv med Katrin Zytomierska: ”Middagarna hos farmor var ofiltrerade”

Mormors kyckling

Ett av mina starkaste matminnen är middagarna hemma hos mormor och morfar. Hela familjen, med kusiner från hela världen, samlades i sin lägenhet i Solna och mormor lagade typiska judiska rätter som kneidlach och gefilte fisk. Morfar ställde sig alltid i ena vrån, i hörn så att han omöjligt kunde resa sig och hjälpa till, medan mormor satt mitt emot, närmast köket, så hon kunde springa fram och tillbaka som en Duracellkanin med mat och tallrikar. Hon ville ha det så, det var viktigt för henne att känna sig som en mamma som tog hand om familjen.

Polska judar är temperamentsfulla och stämningen runt middagsbordet var otroligt het. Exakt allt som sades skulle ifrågasättas. Diskussionerna var heta, ingen höll tillbaka och ingen fick komma till tals. Målet i sig var konflikt. Samtalen var helt ofiltrerade och det var alltid några familjemedlemmar som blev ovänner men det varade sällan hela kvällen. Ibland undrar jag om det kan ha varit middagarna hos mormor och morfar som skapade min egen konfronterande stil.

Ingen av dem lever längre, men både min syster och jag lagar fortfarande mormors kycklingvingar i honungssås, hennes överlägset bästa maträtt. Såsen är väldigt enkel; den består av honung, ketchup, olja och lite olika kryddor. Resultatet blir gott och sött och du häller såsen över den kokta potatisen. Mina egna barn har också lärt sig att älska rätten. Mormor serverade för övrigt alltid kex till maten. Jag tror att det var där jag blev inspirerad att skapa mitt eget bröd.