ADet hela börjar med ett slags mantra i Sven Olov Karlssons “Bårddjur”: “Var inte rädd.” Det är en solskenshistoria.” Det kan vara höjden av ironi, det kan vara en mycket uppriktig, kanske övertygande, önskan. Oavsett så tar det inte många tiotals sidor in i Karlssons roman förrän jag har arbetat upp en kaninpuls som inte sjunker förrän boken – och den är närmare 500 sidor lång – är klar. Det är stressigt som fan, svetten rinner.

“Bygdedjuret”, en memoarliknande roman skriven i tredje person och en sorts liten kusin till PO Enquists “Ett annat liv”, skildrar den blivande författaren och journalisten Sven Olov Karlssons uppväxt på en gård utanför Norberg, Västmanland, och hans väg till ett vuxen, skrivande liv.