– Det här underlättar mycket för svenska hushåll och det är det som är poängen. De med små marginaler har haft det riktigt tufft. Reallönerna har sjunkit dramatiskt de senaste åren, säger Elisabeth Svantesson.
Förslaget kostar statskassan cirka 11 miljarder kronor att genomföra.
Procenten blir låg- och medelinkomsttagare den största andelen av skattesänkningen, men i kronor räknat går den mest till dem med högst inkomster. Det beror till stor del på att brytpunkten för statlig skatt kommer att beräknas i slutet av året. Den totala effekten för den som tjänar 41 000 kronor i månaden är en skattereduktion på 372. Den som tjänar 62 000 kronor får 835 kronor i lägre skatt varje månad.
– Vi är inne i en lågkonjunktur och det gäller att få igång hjulen. Detta kommer att stärka hushållen men också ge möjlighet till mer konsumtion, säger Elisabeth Svantesson.
En viktig anledning till förslagen är enligt finansministern att hushållens köpkraft behöver stärkas.
– Många har tappat oerhört mycket under den här perioden av hög inflation, säger Elisabeth Svantesson.
Skatten på pensioner sänks också. För en pensionär med medianinkomst beräknas skatten vara något mindre än hundra kronor varje månad från och med nästa år.
Det är Sverigedemokraterna som står bakom budgetuppgörelsen med regeringen.
– Vi behöver se till att löntagarna har mer kvar i plånboken efter skatt, och det ökar också motivationen att jobba, säger Oscar Sjöstedt (SD), ekonomisk-politisk talesperson.
I den kommande budgeten föreslår regeringen och Sverigedemokraterna också att skatten på ISK-sparande sänks. Sänkningen sker i två steg. Nästa år blir ISK-sparande upp till 150 000 kronor skattefritt och året därpå höjs gränsen till 300 000 kronor.
– På så sätt gör vi det mer fördelaktigt att spara, säger Cecilia Rönn (L), ekonomisk-politisk talesperson.
Regeringen förlänger också det tillfälliga bostadsbidraget under första halvåret 2025.
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.
