“Olle”-fallet skapar debatt. DN har i flera artiklar berättat om den 14-årige ishockeypojken som har en NPF-diagnos (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) och som stängdes ur sin förening, främst på grund av sin pappas agerande.
Nu har Svenska Ishockeyförbundet slagit fast att uteslutningen var felaktig, men klubben tillåter ändå inte Olle att spela med sitt lag och hänvisar till “resursbrist”.

Det väcker frågan om en förening har rätt att neka en medlem deltagande i verksamheten.
I RF:s stadgar står det:
“Medlemmar har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet i de former som är accepterade inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar. Föreningen har rätt att ställa särskilda villkor för utförandet av vissa uppgifter”.
RF:s Elin Johansson säger att medan en förening aldrig skulle få stoppa någon på grund av religion eller hudfärg kan det finnas fall där det är svårare att dra gränsen. Hon menar att det i stadgarnas ordalydelse inte ensidigt står att ledamoten ska få delta.
– Våra föreningar kämpar för att kunna säga ja till alla, men ibland blir det väldigt svårt. Han har gjort allt som kan anses rimligt för att kunna säga ja, då borde det finnas ett utrymme att tacka nej, säger Johansson.
RF tar emot fler och fler samtal från föreningar som vill säga nej till medlemmar. Det handlar till exempel om personer som dömts för brott, till exempel mot barn, och som vill delta i en aktivitet efter att de avtjänat sitt straff.
Johansson understryker att frågan om en förening ska ha rätt att säga nej är svår. Genom vägledning försöker RF hjälpa föreningar att hitta lösningar, men ibland lyckas det inte.
Hon kallar “fallet Olle” unikt. Antalet anmälningar och överklaganden från familjen är mycket stort. Det var bland annat den administrativa bördan som slutligen fick klubben att agera. Eftersom till och med ishockeyklubbarna i närområdet har nekat Olle plats kan han i dagsläget inte utöva sin sport.
Det väcker också frågan om idrottens beslut ska kunna överklagas till högre instans.

Johansson säger det eftersom fallet är extremt bör inga generella slutsatser dras av det.
– Däremot kan svensk idrott lära sig av det inträffade. Det finns saker som görs bra och saker som är mindre bra. Jag tror att det kommer att bidra till utvecklingen, säger hon.
Läs mer:
”Olle” hade rätt – men fick inte spela med sitt pojklag
Advokaten vill se “Olle-fallet” prövat i Riksidrottsstyrelsen
Jens Littorin: Spärrningarna i “Olle-fallet” väcker frågor om hur konflikter inom idrotten ska lösas
RF-juristen: “Ett undantagsfall”
13-årige Olle hotas av uteslutning från ishockeyklubben