Vid sjutiden på torsdagskvällen den 29 augusti drog plötsligt ett kraftigt åskväder in över Stockholmsområdet och flera ungdomsspelare som hade samlats till fotbollsträning på Lidingö träffades av blixten. Av de åtta som fördes till sjukhus togs de allvarligast skadade emot på traumaenheten på Karolinska i Solna.

När larmet går larmas sjukhuset normalt 8-9 minuter innan de skadade kommer. Från Lidingö, en mil bort, tar det bara cirka fyra minuter med helikopter.
– Det tog ett tag innan man fick en uppfattning om omfattningen. Skadade personer anlände via barnakuten och sedan även vuxenakuten, säger överläkare och verksamhetschef Gunnar Sandersjöö.

Gunnar Sandersjöö, överläkare och verksamhetschef traumaenheten på Karolinska.

Men till traumaenhet fem trappor upp i det inglasade sjukhuset kommer patienterna direkt från helikopterplattan eller ambulansintaget. Sen går det fort. Där samlas traumateamen på upp till 13 personer tillsammans med läkare, sjuksköterskor och undersköterskor med sina tilldelade roller kring patienten. Allt går enligt ett uppsatt schema, röntgen och ultraljud finns på plats.
– Man tittar igenom de organ som man vet kan vara påverkade. Cirkulation och luftvägar kontrolleras. Effekten av en blixt är 30 miljoner volt. Att man överlever beror på att ett blixtnedslag är över på 0,1 mikrosekund, säger Gunnar Sandersjöö.
Bland de 1 300 traumafallen per år är barntrauma mindre vanligt. Blixtskador är extremt sällsynta. Blixten åstadkommer dubbel skada med en elektrisk stöt, medan den explosiva kraften kan hantera traumaskador.
– Vår erfarenhet av åskskador var begränsad, men vår kompetens att ta hand om skador är hög, säger Gunnar Sandersjöö, som på 30 år aldrig stött på patienter som blivit träffade av blixten. Bara ett fåtal av kollegorna hade gjort det.

En av de skadade fick ett långvarigt hjärtstopp. På idrottsplatsen på Lidingö påbörjades hjärt- och lungräddning av en spelare tillsammans med tre vuxna innan räddningstjänsten kom.

Traumateamet har klistermärken fästa på sina skyddskläder för att tydliggöra deras jobbtitlar.

– Precis som med skjutningarna är det avgörande att ta hand om det snabbt. Vid hjärtstopp måste man agera nu, nu, nu, för annars dör personen inom tre till fyra minuter. Här gjorde några allt rätt och det räddade livet på spelarna, säger Gunnar Sandersjöö.
Blixtar kan också orsaka brännskador, muskelskador och neurologiska skador.
Att bli hämtad till Karolinska ger också de bästa förutsättningarna, säger Gunnar Sandersjöö.
– Vi har specialister som kan hantera alla typer av skador; plastakut för brännskador, hjärtakut och kirurger.
Karolinska erbjuder även specialistvård för barn, med både pediatriska traumateam, pediatrisk intensivvård och ecmo.

Efter undersökning på traumaavdelningen fördes patienterna till barnintensiven där tillståndet förbättrades så snabbt att även sjukvårdspersonalen blev förvånad. En patient lämnade sjukhuset redan nästa dag, medan de två svåraste låg på intensiven i lite mindre än en vecka. En av spelarna är fortfarande inskriven på sjukhuset, enligt fotbollsklubben.
Cirka fem personer träffas av blixten varje år i Sverige. De flesta överlever.
Det är ännu mer ovanligt att barn drabbas, säger Lars Falk, verksamhetschef för barnintensivvården på Karolinska. Och när det väl händer handlar det nästan uteslutande om barn i skolåldern och uppåt.
– Det har att göra med att lite äldre barn är ute och går, på fotbollsplaner och klättrar i träd, säger Lars Falk.

Lars Falk är överläkare och verksamhetschef för barnintensivvården på Karolinska Universitetssjukhuset, där ett par av de skadade ungdomarna togs om hand efter blixten på Lidingö. Utan att gå in på den enskilda händelsen säger han att barn som är allvarligt skadade har bättre förutsättningar med barnintensivvård än om de vårdas på en intensivvårdsavdelning för vuxna.

Karolinska har påbörjat en incidentanalys av den unika vårdinsatsen.
– Vi vill kartlägga hela kedjan från Lidingö till hit, för att se om vi gått sönder någonstans och om det finns saker vi kunde gjort bättre. Men med tanke på resultatet så utgår vi från att det gjorts bra, säger Gunnar Sandersjöö.

Fakta.Detta händer när blixten slår ner i kroppen

● När en person träffas av blixten är kraften enorm, och blixten har en spänning på 30 miljoner volt. Den omedelbara skadan kan vara dubbel, eftersom kroppen får en elektrisk stöt, samtidigt som kraften gör att du kastas iväg.

● Det är ovanligt att människor träffas av blixten. Barn som skadas av blixten är nästan uteslutande i skolåldern och uppåt.

● Åska kan orsaka muskelskador. Akut är allvarligast om hjärtat träffas direkt av blixten, vilket kan orsaka hjärtstillestånd. Du kan också tappa andan, vilket kan leda till syrebrist som i sin tur kan utlösa ett hjärtstopp. Vid hjärtstopp ska hjärt- och lungräddning påbörjas omedelbart. En person som får HLR omedelbart har generellt sett större chans att överleva än en person som drabbas av ett hjärtstopp som inte orsakas av åskan.

● Alla organ kan skadas av blixten, eftersom de får en elektrisk stöt.

Blixten kan också orsaka brännskador på huden, som vanligtvis är ytliga. Om du är svettig och blöt kan det orsaka linjära brännskador på huden. Djupare brännskador kan uppstå om offret bär smycken eller vissa klädesplagg.

● På lång sikt kan blixtskador orsaka neurologiska problem, sömnproblem, posttraumatisk stress och hjärtrytmrubbningar.

● Ett fenomen som bara har kopplats till blixtnedslag är keraunoparalysis, en typ av förlamning som tillfälligt förlamar armar och ben. Tillståndet tros bero på att kärlen drar ihop sig i ryggmärgen, så att syretillförseln stoppas. Förlamningen är kortvarig och går vanligtvis över efter någon timme.

Fakta: Gunnar Sandersjöö, Lars Falk, Karolinska Universitetssjukhuset.


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa