Så gick det med regeringens omstridda reformer

4c550db6 7225 4a2b ae0f f2827906df6a


1. Uppehållsförbud (trädde i kraft 1 januari)

I Rågsved i södra Stockholm, som av polisen klassats som ett utsatt område, har flera personer transporterats från centrum och runt tunnelbaneinfarten. Den nya lagen om uppehållsförbud verkar ha trätt i kraft.
– De sålde droger och det skapade mycket otrygghet. Det problemet är undanröjt, säger Kristian Malzoff, poliskommissarie på Nationella operativa avdelningen (Noa).

En person som främjar brott och skapar otrygghet kan nu få uppehållsförbud på en viss plats, till exempel ett torg, i ett kvarter eller på en skolgård. Lagändringen har beskrivits som ett sätt för polisen att “kyla” pågående konflikter.
Polisen har utfärdat 48 uppehållsförbud i hela landet, varav mer än hälften i Stockholmsområdet.
– En majoritet av personerna är en del av organiserad brottslighet, kopplat till gängvåld och narkotikahandel, säger Malzoff.

Vistelseforbud 1720515959226

Källor: Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten. Grafik: Maria Westholm.

Lagen har tidigare fått kritik från flera remissinstanser, däribland Diskrimineringsombudsmannen (DO) som ifrågasatte om ett uppehållsförbud är förenligt “med allas lika rättigheter och möjligheter att röra sig fritt i samhället”.
– Mitt intryck är att det här är ett verktyg som polisen har använt sig av från dag ett, genom att flytta personer som har centrala roller för att främja brott i exempelvis ett bostadsområde eller på ett torg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, som också han pekar på Rågsved som ett positivt exempel.
– Det är en oerhört viktig sak att bryta upp de här öppna drogscenerna.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Det har funnits en splittring från polisens sida, enligt Kristian Malzoff. Till en början fick han många frågor om lagen kan få effekt med tanke på att kriminella nätverk rör sig över hela Sverige.
– Det fanns definitivt skepsis inom polismyndigheten. Men nu när vi har testat det kan vi se en positiv effekt där folk faktiskt avstår från att bryta mot förbudet, och det har en positiv effekt på säkerheten, säger han.
På den punkten är också regeringen och det största oppositionspartiet Socialdemokraterna överens.
– Det är förslag som vi har initierat och tror på, säger Ardalan Shekarabi (S), rättspolitisk talesperson.

2. Säkerhetsvakter (1 januari)

Regeringen vill se en ökad användning av ordningsvakter, och samtidigt ge dem fler befogenheter. Det blev verklighet vid årsskiftet när ordningsvakter fick rätt att bland annat utföra kroppsvisitation, transportera personer i arrest och hälla ut beslagtagen alkohol.
Nytt är också att den som vill anlita ordningsvakter ska söka sig till polisen. Polisen har fått in 912 ansökningar om att anställa ordningsvakter och endast i två fall har ansökningarna fått avslag. Flest tillstånd har beviljats ​​i polisregion Stockholm, 185 stycken.

Regeringen ser ordningsvakterna som ett komplement till polisen. Men även lagändringen har mötts av kritik, bland annat från Sveriges kommuner och regioner (SKR).
– Det finns många tillfällen då det är motiverat att en kommun eller region anlitar ordningsvakter, säger Greta Berg, brottsförebyggande expert på SKR.
– Men jag är kritisk till att polisens frånvaro löses lokalt av kommunen. Det är en polisuppgift att upprätthålla allmän ordning på gator och torg.

Brottsbekämpande tjänstemän har nu rätt att genomföra kroppsvisitationer.

3. Betalningsmyndigheten (1 januari)

Regeringen vill egentligen se färre myndigheter, men vid årsskiftet klipptes banden till en helt ny. Utbetalningsmyndigheten ska analysera data från bland annat Skatteverket, CSN och Pensionsmyndigheten i syfte att avslöja bedrägerier och bedrägerier mot välfärdssystemen.
– Det är få myndigheter som är mer efterlängtade, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med öppningen.
– Myndigheten behövs för att skydda skattebetalarnas pengar men också för att komma åt den kriminella ekonomin.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) inviger Betalningsmyndigheten i januari.

Jakten på vinning av brott är central för regeringen som har gjort en stor sak av att komma åt de kriminellas pengar. Utbetalningsmyndigheten, som initierats av förra regeringen, har som mål att stoppa minst 800 miljoner kronor om året från att betalas ut felaktigt från välfärdssystemen. Men arbetet är fortfarande i sin linda.
– Vi har fått uppgifter från de utbetalande myndigheterna. I oktober räknar vi med att kunna skicka de första aviseringarna, säger Niklas Kjellberg på Betalningsmyndigheten.

4. Säkerhetszoner (25 april)

En av regeringens mest kontroversiella reformer i kampen mot gängkriminalitet är säkerhetszonerna, även kända som visitationszoner.
Polisen kan nu besluta att ett våldsområde ska bli en säkerhetszon, där personer kan stoppas och genomsökas utan misstanke om brott.

Poliser stoppar ett fordon i Hageby, Norrköping, den 5 juni.

Hittills har den använts vid ett tillfälle, 5–18 juni i stadsdelen Hageby i Norrköping, efter att två män sköts ihjäl i en lägenhet.
– Vi har inte haft några allvarliga brott i säkerhetszonen under den här tiden, säger Frida Braf, lokalpolisområdeschef i Norrköping, med tillägget att det inte går att slå fast att det är en direkt följd av säkerhetszonen.

Visitationszoner 1720515912616

Källor: Polismyndigheten. Grafik: Maria Westholm.

Totalt är det gjort 368 kroppsvisitationer och 41 husrannsakningar av fordon under två veckor. Inga vapen eller farliga föremål har hittats.
– Den användes i en situation då det skett en upptrappning av våldet, som den kunde hjälpa till att bryta. Syftet är förstås att värna om säkerheten och friheten för alla människor i området, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Handlar inte lugnet bara om att det var fler poliser på plats – behövdes verkligen lagändringen?
– Det kommer utvärderingen att visa, men zonen var formatet för den ökade polisnärvaron. Polisen gjorde också en lång rad husrannsakningar och sökte igenom fordon i en omfattning som inte hade varit möjlig utan säkerhetszonen.

5. Förstärkta straff (1 januari)

Från och med årsskiftet skärptes straffen för en rad brott som kan kopplas till skottlossning och explosioner. Som exempel kan nämnas att minimistraffet för grova vapenbrott fördubblas, från två till fyra år.
Under årets fem första månader har åklagarmyndigheten tagit emot över 1 300 misstankar om vapenbrott, varav över 1 000 avser grova vapenbrott, som gäller den nya lagstiftningen. Vilken betydelse lagändringen har haft för fällande domar är för tidigt att avgöra med statistik.
– Mitt intryck är att reformerna har fått genomslag i domstolarna. Man låser helt enkelt in farliga människor dubbelt så länge, säger Gunnar Strömmer.

En explosion på Lidingö i mars.

Men är den effekten eller det avskräckande målet här?
– Straffet har förstås flera syften, men här skulle jag säga att det främst handlar om socialt skydd, alltså att förebygga ny brottslighet genom att de här personerna låses in under en längre tid. Vad som avskräcker brottslingar är en mer komplicerad fråga.

En effekt av strängare straff överlag är ett ökat tryck på Kriminalvården som planerar att tredubbla antalet platser på häkte och anstalter fram till 2033.
– Vi är mycket oroliga för regeringens hantering av kriminalvården och det är nog den punkt där vi har störst kritik mot Gunnar Strömmer, säger Ardalan Shekarabi.
Strömmer har tidigare sagt till DN att det faktum att det måste bli fler fängelser speglar “en stor framgång i vårt samhälle”.
– Nämligen att polis och åklagare kan reda ut brott och ge brottsoffer upprättelse.

Fakta.Politik och kriminalitet

● Tidöavtalet, uppgörelsen mellan regeringspartierna (M, KD och L) och Sverigedemokraterna, domineras av två politikområden: brottslighet och migration. Kriminalpolitik är en nyckelfråga för Tidöpartierna som lovat ett “paradigmskifte” på området.

● Mot bakgrund av ett ökat antal skottlossningar och explosioner har regeringen påskyndat flera reformer, bland annat skärpta straff för vissa brott och uppehållsförbud.

● Från årsskiftet till och med den 15 juni i år har det skett 124 skottlossningar och 51 explosioner i Sverige, enligt polisen. Under 2023 inträffade 361 skottlossningar och 149 explosioner.

Läs mer:
Varningen: Regeringens brådska kan ge sämre lagar
Pengarna för att hålla barnen borta från gängen


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen