”Så kan vi få företag att våga anställa långtidsarbetslösa”

efad817b ea46 40d8 ab0c ae58d55732d8



efad817b ea46 40d8 ab0c ae58d55732d8

Den svenska arbetsmarknaden är generellt sett välfungerande. Sysselsättningsgraden är hög och utvecklingen har varit stark de senaste 15 åren, särskilt bland de som är födda utanför Europa.
Utvecklingen beror bland annat på att en hög andel av den arbetsföra befolkningen deltar i arbetskraften och att arbetsmarknaden har utvecklats starkt och varit motståndskraftig i konjunkturnedgången. Andelen i arbetskraften är också hög bland grupper med svagare arbetsmarknadsförankring, vilket bidrar till att den uppmätta arbetslösheten är relativt hög i ett internationellt perspektiv.
Det finns utrymme för ytterligare förbättringar. Att öka möjligheten till arbete för grupper som varaktigt står utan arbete är viktigt av många anledningar: för allas möjlighet till självförsörjning och välmående, men också för Sveriges kompetensförsörjning. Behovet av arbetskraft är stort i många branscher och kommer sannolikt att öka i framtiden.

Bland dem som inte gör det arbetar värdshus studenter och personer med sjukpenning. Dessutom beräknas cirka 500 000 personer i arbetsför ålder vara varaktigt arbetslösa. Det finns huvudsakligen tre förklaringar till detta:
● att de ekonomiska incitamenten att arbeta är otillräckliga,
● att vi har ett utbrett problem med matchning mellan arbetsgivares behov och anställdas kompetens,
● och att vissa inte kan, eller inte upplevs kunna, producera värde i linje med de lägsta lönerna.
Analyser i vår årlig rapport indikerar att bristande ekonomiska incitament inte är huvudorsaken till att vissa människor står utan arbete. Drivkrafterna är starka för de allra flesta, och de som faktiskt kan ha svaga incitament verkar inte vara permanent arbetslösa i någon större utsträckning.
Detta betyder dock inte att incitament är oviktigt för anställning. Tvärtom tror vi att den tydliga förstärkning av drivkrafter som skett sedan 2005 är en förklaring till att andelen med bidragsförsörjning har sjunkit till historiskt låga nivåer. Brist på ekonomiska incitament att arbeta har varit ett betydande problem tidigare, men är det förmodligen inte längre.
Bristande matchning mellan arbetsgivares och arbetstagares kompetens verkar vara en viktigare förklaring till utanförskapet. Framför allt handlar det om utbildning, eftersom de utan arbete ofta saknar den specifika kompetens som efterfrågas, till exempel inom vård, IT och pedagogik.

Brist på ekonomiska incitament att arbeta har varit ett betydande problem tidigare, men är det förmodligen inte längre.

Vi bedömer också att det finns problem med bristande allmän kompetens hos några som står utan arbete. Det kan vara så att vissa individers språk-, skriv- eller läsförmåga bedöms vara otillräckliga för att uppnå en produktivitet i linje med minimilönerna i kollektivavtalen.
I vilken utsträckning detta beror på att gruppernas faktiska produktivitet, eller att deras produktivitet underskattats av arbetsgivare på grund av bristande information eller diskriminering, är svårt att urskilja. Verkligheten innehåller sannolikt inslag av både brist på produktivitet och information.

I den att arbeta redan är starka är vår bedömning att generella jobbskatteavdrag inte kommer att ha några betydande effekter på sysselsättningen. Regeringens beräkningar pekar på att kostnaden för utbyggnaden av jobbskatteavdraget i budgeten för 2024 uppgår till över 2 miljoner kronor per år per ytterligare person i arbete. Åtgärden är alltså kostsam och sysselsättningseffekterna små, enligt regeringens egen bedömning, och vår analys tyder på att de fortfarande kan vara en överskattning.
Regeringen har också aviserat en översyn av flerbarnsbidraget och införande av ett så kallat bidragstak för hushåll med icke inkomstgrundande bidrag. Åtgärderna bygger på tanken att olika socialbidrag kan staplas på varandra så att det i många fall inte lönar sig att arbeta. Vår bild är annorlunda. Det ekonomiska stödet kvittas mot alla andra inkomster, inklusive ersättning från andra bidragssystem.
En viktig detalj är att barnbidrag inte avräknas mot arbetsinkomst. En sänkning av flerbarnsbidraget skulle därför, allt annat lika, minska det ekonomiska utbytet av arbete genom att byta ut icke avdragsgill inkomst (flerbarnsbidrag) mot avdragsgill inkomst (bidrag).
Mer uppmärksamhet bör syfta till att förbättra matchningen och mildra problemen med bristande eller osäker produktivitet. Matchningsproblemet kan motverkas genom att fler arbetslösa går på gymnasial yrkesutbildning. Forskningen visar tydligt att sådana utbildningar har positiva effekter på deltagarnas sysselsättnings- och inkomstutveckling.
Vi rekommenderar därför en utökad arbetsmarknadsutbildning. Det kräver förändringar i ledningen av Arbetsförmedlingen och större flexibilitet
i myndighetens anslag, att arbetsmarknadsutbildning ges inom områden där Komvux verkar och att upphandlingsprocesserna ses över.
Problemen med otillräcklig och osäker produktivitet kan motverkas genom att minska den ekonomiska risken för arbetsgivare att anställa långtidsarbetslösa. Detta kan åstadkommas genom att ge möjlighet till provanställning med något av de befintliga anställningsbidragen eller genom att staten tar på sig arbetsgivaransvaret under en inledande fas. Antalet subventionerade jobb kan också utökas genom att komplettera dem med intensiva förmedlingsinsatser. Ett exempel är åtgärden Matchning från dag 1 som har utvärderats med gott resultat

Sammanfattningsvis är arbetsmarknaden stark, både ur ett internationellt och historiskt perspektiv. Det finns dock möjligheter att ytterligare förbättra situationen. För att nå dit behöver arbetsmarknadspolitiken bli bättre på att omsätta forskningsresultat och beprövad erfarenhet till faktiska åtgärder
Läs fler artiklar från DN Debatt.


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen