Ett problem är att eleverna blir färre och färre, vilket påverkar skolornas ekonomi. År 2032 väntas antalet skolelever i Stockholms stad minska med minst 7 500 personer.

Ett annat problem är att Stockholms stads skolpersonal har inflationssäkrade pensioner, vilket blev dyrt för staden 2023 och 2024. Nu sjunker inflationen, men de kommunala skolorna ska 2025 behålla ersättningen för pensionskostnader, vilket enligt Emilia Bjuggren , innebär ett tillskott på 400 miljoner kronor.
Den så kallade skolstandarden – summan skolorna får per elev – höjs med 1,1 procent för grundskolan, vilket inte täcker löne-, pris- och kostnadsökningar. I årets budget höjdes mallen med 5,1 procent. Men Emilia Bjuggren menar att tillägget för pensionskostnader täcker det.
Skolbetygen sjönk för eleverna som gick ut nian i våras, särskilt för tjejer i de mest utsatta områdena.

Ska man öka det socioekonomiska stödet som främst går till de skolor med sämst förutsättningar?
– Vi får hålla på och får komma tillbaka om det blir några höjningar, säger Emilia Bjuggren.
Oppositionen är inte nöjd med skolbudgeten.
– Jag är orolig att Stockholms skolor kommer att uppleva nedskärningar även nästa år, säger oppositionsborgarrådet Christofer Fjellner (M).

Han menar också att den rödgröna majoriteten pratar mycket om pengar men för lite om vad som händer i skolan.
– De har bristande fokus på läsning och att eleverna överhuvudtaget är i skolan, säger Fjellner.
Liberal gruppledare, oppositionsrådet Jan Jönsson, håller med.
– Det stora problemet är en nedåtgående trend vad gäller trygghet och studiero i skolan, Hälften av eleverna i årskurs 8 känner sig inte trygga och tycker inte att de hinner plugga, säger han.
Jan Jönsson saknar politiska reformförslag i skolbudgeten, som satsningar på sociala och studiestörande team.
– De kunde lösa problem utanför klassrummen och låta lärarna ägna sig åt undervisningen, säger Jönsson.