Dman kunde ha blivit en och en halv timme lång dödsruna, Sissela Kyles monolog om mamma Gunhild, som gick bort 2016. Men en av Sveriges främsta komiker kan förstå konsten att skapa underhållning även av till synes torrt biografiskt material.
Ja, förmodligen hon är också den enda som kan göra dödsras och få det att låta både mordiskt och ångestframkallande. Eller, med små medel, skildra hur en hel generation kvinnor inte snabbt nog kunde slita av sig diskvantarna och fly hemmet när den andra vågen av kvinnorevolution stod för dörren på 70-talet, med resultatet att skilsmässorna var som pinnar i backen.
