Skarp kritik mot regeringens inlämnade klimatplan

f289aaae ea34 4995 b498 94b3d66c6928


Endast fyra medlemsländer lämnade in sina rapporter om hur man klarar EU:s klimatmål i tid och Sverige var ett av dem. Men den svenska nationella energi- och klimatplanen, som visar hur arbetet fortskrider för att nå målen, ger tydliga svar: Regeringen räknar med att bryta mot alla centrala klimatkrav till 2030.
– En av våra rekommendationer i våras var att regeringen skulle passa på att uppdatera planen, och ge en tydligare bild av hur målen ska nås. Men det har de inte gjort, säger Ola Alterå.

Klimatpolitiska rådets kanslichef ser inga nya åtgärder i regeringens plan för hur målen ska nås.

Foto: Roger Turesson

Klimatpolitiska rådet är en expertgrupp som har till uppgift att se över om regeringens politik ligger i linje med klimatmålen. I fullmäktiges rapport tidigare i år misslyckades regeringen. Vice ordförande Björn Sandén menade att regeringen leder Sverige in på en onödigt riskfylld väg.
– Ansvaret för att nå målen skjuts upp till nästa mandatperiod, vilket innebär att utsläppen måste minska mycket snabbare än annars, sa fullmäktiges ordförande Åsa Persson till DN.

Regeringen räknar med att missa EU:s mål för 2030

LULUCF-förordningen avser förändringar av kollager för olika jordarter, och i avverkade träprodukter, skogsmark. Här räknar regeringen med att nettolagringen av kol blir mindre än vad lagstiftningen kräver.

Ansvarsfördelningsförordningen, ESR, reglerar främst utsläpp från vägtransporter, privat uppvärmning av bostäder och lokaler, arbetsmaskiner och lantbruk under perioden 2021–2030. Regeringen räknar med att de svenska utsläppen utanför nuvarande utsläppshandel blir större än vad lagstiftningen tillåter.

Energieffektivitetsdirektivet. Den svenska energianvändningen år 2030 blir större än vad direktivet tillåter enligt regeringens beräkningar.

Direktivet om förnybar energi. Regeringen räknar med att andelen förnybar energi i den svenska energimixen år 2030 blir lägre än vad EU-lagstiftningen kräver.

Fler har under året gjort analysen att mer behöver göras för att Sverige ska nå EU:s 2030-mål. Bland dem Energimyndigheten, som tagit fram underlaget till klimatplanen, och Finanspolitiska rådet. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har tagit lätt på den kollektiva kritiken.
– Jag är inte särskilt orolig över vissa av de bedömningar som görs i nuläget. De bygger på regeringens aviserade politik 2023 och det är några åtgärder som har tillkommit sedan dess, sa hon efter att ha tagit emot Klimatpolitiska rådets rapport.

Men Ola Alterå kan inte hitta åtgärderna i den uppdaterade plan som regeringen nu lämnat till EU.
– Jag har svårt att se vad hon pratade om då. Det vore bra om de nya åtgärderna fanns med. Men de är svåra att se i den plan som nu är inlämnad, säger han.
Enligt Klimatpolitiska rådet är regeringens fokus på nettonoll till 2045 bra. Ola Alterå håller med ministern om att en strategi som når ända till noll inte alltid är detsamma som att prioritera snabba resultat.
– Vi tror att det går att nå målen och som jag uppfattar det säger regeringen att de ska nås. Men världen undrar hur? Och nu har ytterligare ett halvår gått utan en tydligare plan, säger han.
klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari lyfter ofta fram utredningar som ska utveckla de styrmedel som behövs för att nå klimatmålen.
– Men det ska utredas och remitteras, bli ett lagförslag och granskas av lagrådet. Det måste beslutas i riksdagen och träda i kraft några år före 2030 för att minska utsläppen. Det har verkligen bråttom, men regeringen har inte ens lyckats ta fram direktiv till utredningen på ett halvår, säger Alterå.
Miljöpartiets talesperson Amanda Lind är kritisk.
– Det här är ett svek mot majoriteten av svenskar som vill se en ambitiös klimatpolitik. Istället för att ta chansen och satsa på Sveriges klimatomställning sticker regeringen huvudet i sanden och riskerar nu att behöva lägga pengarna på dryga böter till EU, säger hon.

Frågan om vad vad som händer om Sverige bryter mot EU:s klimatlagar är inte helt enkelt. Det finns inga överträdelsetabeller för eventuella böter och EU kommer inte att straffa ett land eftersom klimatplanen inte ser ut att leda mot uppnådda mål.
– Man minskar problemet om man pratar om böter, säger Ola Alterå.
Han påpekar att regeringen ofta lyfter fram näringslivet och EU som ledande i den globala omställningen.
– Den större frågan är om Sverige ska vara ett land som bidrar till det? Eller ett land som undergräver EU:s ledarskap, och gör det svårare att påverka de stora utsläppen. Att vi istället blir en bromskloss, säger chefen för Klimatpolitiska rådets kansli.
DN har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen