Skivrecension: Kendrick Lamar – ”GNX”

Jag var inte helt positiv till dokusåpan med rapbeef slash mellan Kendrick Lamar och Drake som ägde rum i våras. Visst, jag är väl medveten om konkurrensklimatet som en hörnsten i hiphopgenren. Men jag kände att åtminstone Kendrick sänkte sin musikaliska nivå. Diss-låtarna räckte för att få ner Drake, men den bleknar i jämförelse med större delen av katalogen.

Det säger kanske något om förväntningarna.

Talet om en uppföljare till 2022 års mästerverk “Mr. Morale & The Big Steppers” har tagit fart sedan den hektiska veckan i maj. Men få skulle ha trott att “GNX” – döpt efter bilmodellen han poserar med på omslaget – skulle skickas från ingenstans.

Överraskningsalbumet hade sin storhetstid under det senaste decenniet, då Beyoncé, David Bowie och Frank Ocean vände upp och ner på musikredaktörernas kalendrar (inte att förglömma U2:s Apple-samarbete “Songs of Innocence”, den mest felkalkylerade PR-kuppen i modern kulturhistoria). Men i en allt mer avmystifierad värld är det uppiggande att bli överraskad på det här sättet.

Ljudmässigt är “GNX” en logisk fortsättning på diss-låtarna och “Not like us”, som knappt hann blekna från sommarens dansgolv. Allra tydligast blir det på den hypnotiskt malande “Hey now” eller “TV off” – båda samproducerade med DJ Mustard, vars namn Kendrick Lamar ryter ut i ett lika kaotiskt som lysande infall i den senare låten.

Men albumet blir lika mycket en hyllning till västkustens hiphop som Compton-sonen är född ur. På rapfunkpärlan “Reincarnated” lyfter han sig tydligare än någonsin tidigare till rollen som 2Pacs arvtagare. Inte bara genom att sampla, utan också följa legendens flöde, men utan att avsäga sig råheten i sin egen rappning. Det är nog albumets bästa låt.

I samma andetag kan nämner det underbart konfronterande introt “Wacced out murals”, den själsligt bedårande SZA-duetten “Luther” och den inåtvända “Man at the garden” som accelererar suggestivt och rasande skickligt. Jack Antonoffs produktionssatsning kan beskrivas som framgångsrik.

Invändningar? Saker och ting saktar tyvärr ner. Albumets första sju låtar är också de sju bästa. Inte ens “Heart pt. 6” där han nostalgiskt ser tillbaka på tiden med skivbolaget Top Dawg Entertainment som han nu lämnat – för övrigt ett sätt att slarva bort Drake vars låt “The heart pt. 6” blev diss i våras – tar tag trots sin fina text.

Överlag upplever jag “GNX” som något mer tillgängligt och koncentrerat förpackat än förra albumet. Det påminner lite om hur “Att pimpa en fjäril” följdes upp av “Fan” 2017. Då har det liksom nu börjat spekuleras om det blir fler. Att “GNX” inte är “det riktiga albumet”.

Vi får se hur det går. “GNX” är nog inte Kendrick Lamars viktigaste verk – men han håller ibland en löjligt hög nivå.

Bästa spår: “Reincarnated”

Läs mer:

Kendrick Lamar leder Super Bowls halvtidsshow

Amat Levin: Världens största rappare målar upp varandra som dåliga manliga förebilder