Skolkuratorn Elin om gängvåld: ”Viktigaste frågan”

af66ac0e 4030 4c9e 952e 4cceb681e9b5


Det är sen fredag ​​eftermiddag och Bandhagens skola i södra Stockholm, där Elin Fröberg arbetar, är nästan tom på elever. Lektionerna är klara för veckan, många verkar ha tagit helgen. Utanför fritiden slänger två barn en leksak mellan sig i den långa, smala korridoren. Elin hälsar på dem. De hälsar vänligt tillbaka men det verkar osäkert om de känner igen henne. Bandhagens skola har 560 elever och Elin började här i höstas.

I personalrummet bjuds vi på tårta. Skolan har firat att eleverna svarat att de känner sig tryggare i den senaste undersökningen. Resterna från firandet ligger i kylen.
Vad har gjort det bättre? Det finns många svar på den frågan, säger Elin, men ett konkret gäller toaletterna. Många barn undvek att gå på toaletten eftersom det var mycket konflikt utanför dem och för att de var smutsiga. Nu har klasserna fått varsin toalett, där barnen får bestämma reglerna själva. Det gör att eleverna tar bättre hand om dem.
– Det är svårt för ett litet barn att låsa in sig på toaletten, många låser inte när de är hemma. De vågar inte, de är rädda för att åka fast, säger Elin Fröberg.
– Jag är osäker på om det infördes, men jag föreslog också ett system med ett papper med rött och grönt på varje sida som finns i klassrummet. När en elev lämnar klassen till toaletten vänder de på pappret så att alla kan se att toaletten är upptagen. Då behöver de inte vara rädda för att någon ska komma och rycka dörren.

Arbetet omfattar små och stora frågor, allt från slagsmål kring toaletterna till oro för gängkriminalitet.

Foto: Moa Källström

Barn som är rädda för att låsa in sig på toaletten är en del av arbetslivet som skolkurator.
En annan är gängkriminalitet. Även om skolan bara har elever upp till mellanstadiet ringer fältarbetare från socialkontoret ibland för att skolans elever hänger runt äldre ungdomar med “normbrytande beteende”. Elin gör citattecken med fingrarna runt termen.
– Jag vet inte exakt vad de håller på med, men jag antar att det har att göra med den öppna knarkscenen i Högdalen.
Hur ska skolan förhindra att barn dras in i brott? Och hur kan man jobba så nära något som riskerar att krossa barnens framtid?
– Jag känner att det här är den viktigaste frågan jag har framför mig.
Vi återkommer till den frågan, och hur den påverkar hennes arbete.

Bild 1 av 2

Foto: Moa Källström

Bild 2 av 2

Foto: Moa Källström

I henne studie en dator står vid ett skrivbord. Här finns också ett runt bord. En blå lekmatta och två lägre stolar med gosedjur i skvaller om att barn kommer hit också. I fönstret mot skolgården finns en laminerad ritning.

Skolkuratorerna arbetar dels direkt med elever som behöver stöd, dels förebyggande. Sedan årsskiftet har Bandhagens skola räknats som tillhörande ett område i Stockholm med sämst socioekonomiska förutsättningar. Behoven ser annorlunda ut jämfört med skolan i Årsta där hon jobbade tidigare.
– Jag känner att jag får göra mycket mer socialt arbete här. I Årsta fanns mycket mer tid för hälsofrämjande arbete.
Det förebyggande arbetet har nästan fått ta ett steg åt sidan, säger hon. Det pågår, och hon arrangerar temadagar och bokföreläsare. Men det finns också ett antal mer angelägna problem här.
– Jag försöker jobba mycket med elevhälsa genom att stötta personalen. Jag kan inte vara där och stötta varje elev när jag är en person och det är 560 unga.
Som en del i det arbetet har hon en drop-in för personal som kan komma och hantera svåra situationer med henne.
– Personalen är van vid att vara med barn och prata med barn – men kanske inte alltid vid känsliga samtal, säger Elin.

Bild 1 av 2

Foto: Moa Källström

Bild 2 av 2

Foto: Moa Källström

Dessutom kommer elever och prata direkt med henne. Dels för att lärare eller andra vuxna fångar dem och ser att de inte mår bra och föreslår att de pratar med henne. Andra hittar det själva. Vad handlar det om?
– Det är ofta relationsproblem, det kan vara så att det har varit någon slags konflikt med en kompis. Sedan är det många barn här med familjer som har kontakt med socialtjänsten. Barnet kan oroa sig för vad det betyder.
Förebyggande arbete är viktigt och effektivt – men att vara tillgänglig för elever som behöver hjälp att sätta ord på tankar och känslor kan också fungera förebyggande, enligt Elin.
– Jag ser det som förebyggande psykisk ohälsa faktiskt. Att man redan i unga år får en bild av: okej, mår jag dåligt så finns det hjälp att få.

På väggen hänger en ljusslinga och kommer att göra rummet mysigare. När hon började såg det annorlunda ut, ett större långbord tog upp mer av rummet. Det var viktigt att få det möblerat, säger hon, rummet är nästan ett arbetsredskap. Men varför är det just Elin Fröberg som jobbar här?
Innan hon började som kurator arbetade hon som socionom på socialtjänsten med barn och unga. Innan utbildningen har hon arbetat inom skolor och förskolor. Så vad är det med unga människor?
– Kanske det här för att vara en person som kan ge något värdefullt. När jag var liten stötte jag på människor som inspirerade mig och sa saker jag behövde höra, så jag vet hur viktigt det kan vara.
– Jag känner mig hedrad varje gång någon öppnar upp och anförtror mig. Det är mycket trevligt.
Den viktigaste frågan då, att förhindra att barn börjar begå kriminella handlingar? I skolans värld handlar det om att ge dem bättre alternativ:
– För oss som jobbar i skolan: vi måste se till att de trivs och hänger med. Det är tillsammans med relationen till föräldrar och fritidsaktiviteter de största skyddsfaktorerna.

ccc49f17 667a 4b9a b3f4 3b5ff7e299d6

Foto: Moa Källström

När något har hänt – som en skottlossning i området “alla” elever känner till – Elin upplever inte att eleverna är särskilt drabbade. De är vana vid det – och just den vanan är något Elin ser på nära håll hos sin tonårsson.
– Jag vill inte säga att det är normaliserat – men det är en del av deras verklighet. Min son har en kompis som blev rånad och överfallen i höstas. En kille i hans gamla fotbollslag sköts ihjäl, säger Elin.

Hon ser brott som en form av förtryck mot barn:
– Sådana här saker händer, och är något som barn har som en del av sin vardag. På samma sätt som förtryck av kvinnor gör att de kanske inte kan gå ensamma på kvällen behöver barn begränsa sitt rörelseutrymme på grund av brott.
Elin berättar att hon kan drabbas av stunder då hon känner sig matt.
– Men 90 procent av tiden känner jag mig väldigt motiverad trots allt. Det känns så otroligt viktigt, vårt jobb.

Elin Fröberg

Göra: Skolkurator på Bandhagens skola i södra Stockholm.

Ålder: 38.

Familj: En son som fyller 15 i sommar. Och så mamma, syster och systerdotter.
Bäst på jobbet:
Det finns så mycket variation, och att man får ta del av människors verkliga liv.

Det värsta med jobbet: När det är för mycket administration.


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen