Tre svenska gängmedlemmar döms till döden i Irak, för mordet på gängledaren Mustafa Aljiburi, även känd som “Benzema”.
Sverige har krävt att straffet ska vara tidsbegränsat, men än så länge är domen fastställd.
Men i slutändan ligger beslutet att ändra straffet varken i händerna på svenska eller irakiska domstolar, utan i händerna på klanerna – deras ord står över lagen.

En bit utanför Bagdad, i ett palatsliknande hus, har idag nyheter:s Terese Cristiansson träffat vice ordföranden i Iraks utrikesutskott. Han menar att Sverige, särskilt efter koranbränningarna, inte kan påverka Iraks rättssystem.

– Enligt irakisk lag är mord belagt med dödsstraff. Jag hoppas att den svenska regeringen accepterar det, säger vice ordföranden.

Shejken menar att det bara finns ett sätt att ändra domen, men att det varken ligger i svenska eller irakiska domstolar, utan i händerna på klanerna – deras ord står över lagen.

– I enlighet med våra traditioner och klanregler kan mördarens familj betala blodpengar till mördarens familj. Det gör att familjen kan informera domstolen, som i sin tur kan sänka straffet.

Hela vägen upp till Aljiburi-klanen

Blodpengar kan nästan jämföras med ersättning. I Irak har klanerna ofta sista ordet när det kommer till en blodpengaruppgörelse. Idén har en lång historia och bygger på idén om att bryta hämndspiraler enligt principen “öga för öga, tand för tand”.

– Tanken var att bryta den eviga våldsspiralen där hämnd fortsatte med hämnd, säger Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.

Summan för ersättningen kan variera för olika samhällen – vilket land eller tradition som gäller. Om det blir en fråga om blodpengar eller inte är helt upp till individen. I det här fallet, klanen Aljiburi.

– Det är klanerna som engagerar sig och bestämmer hur den avlidnes anhöriga ska agera.

Klanerna kan också tacka nej till en uppgörelse genom blodpengar och på så sätt säkerställa att dödsstraffet verkställs. På samma sätt kan du begära en så hög summa att de dömdas anhöriga inte kan betala.

Kunde svenska regeringen eller UD arbeta för en uppgörelse genom blodpengar?

– Svenska staten har från början förklarat att de av principiella skäl motsätter sig dödsstraffet. Och värdet man sätter på livet, säger Mohammad Fazlhashemi och tillägger:

– Men sen när det kommer till den ekonomiska biten så kan jag inte uttala mig om det.

idag nyheter Nyheterna söker UD för en kommentar.