Modellen för med sig en stor påverkan på klimatet, samt en rad andra miljöproblem. Faktum är att klädindustrin orsakar dubbelt så mycket klimatutsläpp som flyget. Förutom den miljömässigt ohållbara produktionen med intensiv användning av bekämpningsmedel, giftiga kemikalier och vattenslöseri riskerar kläderna i slutändan att bygga upp berg av avfall på stränder i till exempel Ghana.
Dessutom är produktionen spridd över världen och flygfrakten av kläder ökar för att snabbt få ut kläderna till kunden.
I de stora modekedjornas sortiment är många plagg av plast som tillverkas av olja. Globalt är 60 procent av alla textilfibrer gjorda av olja. För ett polyesterplagg krävs nio gånger så mycket olja som vikten på själva plagget, sett till hela dess livscykel. Och återvunnen polyester är till 99 procent tillverkad av PET-flaskor – inte från ett återvunnet polyesterplagg.
Klädföretagen arbetar medvetet med en överproduktion, och kasserar istället kläder som inte säljs. Samtidigt säljs enorma mängder kläder med förfinade metoder, i vissa fall så tekniskt avancerade att vissa klädföretag nu föredrar att kalla sig techföretag. Försäljning och andra mer avancerade säljknep leder till överkonsumtion, kunden kan helt enkelt inte motstå den extrema marknadsföringen som skapar upplevda behov och känslor.
Idag köper svensken runt 25 nya plagg per år, underkläder och strumpor är undantaget. Hela 30 procent av våra plagg hänger oanvända i våra garderober och de billigaste plaggen bärs i snitt bara sju gånger. Alla dessa ogenomtänkta köp leder till att Sverige exporterar 32 000 ton begagnade kläder varje år.
I en ny rapport, “Monstret i garderoben”, Naturskyddsföreningen har räknat ut hur en hållbar garderob ser ut utifrån ett rättvist konsumtionsutrymme, utifrån hur mycket klädindustrin måste minska sina utsläpp till 2030 för att ligga i linje med Parisavtalet.
Enligt rapporten kan 74 plagg ingå i garderoben, och max fem nya plagg tillkommer varje år. Varje plagg ska ha en livslängd på 15 år och tåla 270 användningsområden. Det är långt ifrån kvaliteten på dagens plagg, där en vanlig t-shirt används runt 30 gånger.
En produkt som ingår i en cirkulär ekonomi måste uppfylla tre grundkrav: lång livslängd, lång livslängd och att den kan återvinnas. “Fast fashion” uppfyller inte något av dessa krav.
Cirkulär ekonomi och återvinning kan vara en lösning på problemet. Men en produkt som ingår i en cirkulär ekonomi måste uppfylla tre grundkrav: lång livslängd, lång livslängd och att den kan återvinnas. ”Fast fashion” uppfyller inte något av dessa krav – även om branschen hela tiden försöker presentera lösningar i form av nya material och återvinning. Affärsmodellen är helt enkelt motsatsen till den cirkulära ekonomin.
Sanningen är att endast 1 procent av alla fibrer i kläder återvinns och förvandlas till nya kläder idag. Dessutom är de snabba modekläderna billiga och ofta av dålig kvalitet. Det är inte värt att reparera plagget, som snabbt kan kännas omodernt. Detta är inget mindre än planerad åldring av kläder.
Eller sekundärmarknaden för just dessa plagg kan ses som en lösning. Klädmarknaden är mättad och begagnade plagg av det senaste modet men dålig kvalitet som cirkulerar och används några gånger till gör inte saken bättre.
Att de stora modeföretagen säljer begagnat “fast fashion” är bara aktuellt om kunden byter ut ett nyköp mot ett begagnat plagg av bra kvalitet som används många gånger. Detta gäller inte om kunden köper ett begagnat modeplagg för att det är billigt, och sedan använder det några gånger.
Ansvaret för överproduktionen och överkonsumtionen ligger i första hand på de företag som använder sofistikerade metoder för att överväldiga konsumenten med billiga kläder av dålig kvalitet. Att anpassa klädkonsumtionen till klimatmålen kan inte ske utan att modebranschen i grunden tänker om hur kläder produceras, anskaffas och omhändertas. De stora volymerna, de snabba cyklerna och företagens strategier för att skapa en överkonsumtion måste bort.
EU:s klädstrategi, med mottot “Fast fashion är ur modet” är ett steg på vägen. Krav på ekodesign och producentansvar finns i lagstiftningen, vilket i slutändan kan tvinga branschen att förändras.
Naturskyddsföreningen uppmanar klädbranschen att ta ansvar för sin ohållbara produktion och sina “smarta” försäljningsstrategier redan nu och sluta grönmåla en affärsmodell som aldrig kan bli hållbar. Fast fashion är helt enkelt omodernt. Det är dags för klädbranschen att förändras.
Läs fler artiklar från DN Debatt.
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.
