Som teknikjournalist är det ingen fråga jag har fått oftare. Eller fråga, det är oftast mer ett påstående: “Min telefon är avlyssnad”.
De så kallade bevisen brukar se ut ungefär så här. Någon åt lunch med några kollegor och pratade om hur trevligt det hade varit att vandra i bergen. Bara några timmar senare dyker det upp en annons för en fjälltur på Instagram, trots att personen i fråga aldrig har googlat fjällvandring. Har aldrig ens tänkt på det. Hon visste ärligt talat knappt att bergen existerade förrän idag.
Den enda tänkbara förklaringen är att Facebook, Google och Tiktok sitter och i smyg lyssnar på allt vi säger via deras mobilappar.

Senaste upplagan av Internetstiftelsens rapport Svenskarna och Internet visar hur utbredd myten är. Drygt 6 av 10 svenskar är övertygade om att deras telefoner avlyssnar dem. Denna idé verkar ha fått störst dragning bland internetanvändare födda från 1970-talet och framåt – här svarar mer än tre av fyra ja på frågan.

Varje gång vi upprepar myten flyttar vi fokus bort från det verkliga problemet

En vandringslegend som får legitimitet när den sprids vidare av forskareav IT-säkerhetsföretag och av media.
Jag brukar (oftast för döva öron) svara likadant varje gång någon tar upp frågan: Din telefon är det inte trådbunden.
Det är varken tekniskt, juridiskt eller praktiskt genomförbart och varje gång vi upprepar myten flyttar vi fokus bort från det verkliga problemet.
Jag kommer inte bar någon med den tekniska, säkerhetsprofilen Karl Emil Nikka har gjort en solid recension för den som är intresserad. Men notera detta. Din mobiltelefon har en inbyggd säkerhetsfunktion. Varje gång mikrofonen slås på tänds en liten lampa längst upp på skärmen. På iPhone är den orange, eller grön om du pratar i telefon. På Android är det vanligtvis en grön mikrofonikon. Om lampan inte lyser kan ingen avlyssna.
Frågan är så vanlig att internetjättarna tydligt förnekar att de skulle använda mikrofonerna. Facebooks moderbolag Meta skriver rakt ut att de inte avlyssnar dina samtal för att visa riktad reklam.
Så hur kommer det sig att den fjällturen dök upp i flödet? Det finns två möjliga förklaringar.

För det första kan det vara en rent psykologisk effekt. Om du har upptäckt en ny favoritförfattare ser du plötsligt deras böcker överallt. Om du köpte en ny skjorta kanske du ser två personer bära samma på väg till jobbet. Detta kallas frekvensillusion.

För att översätta till annonserna. Du har förmodligen haft bergsresor i ditt flöde i månader, men den genomsnittliga scrollaren ser tusentals annonser passera varje dag, och de flesta av dem flyter förbi utan att lämna det minsta spår. Det är först när de relaterar till något du redan har på din hjärna som du märker dem.
Den andra förklaringen är den vi borde tänka mer på.
De stora nätbolagen har en skrämmande mängd data om dig. De kartlägger allt du gör online och samlar det i sitt arkiv. De låter AI-lösningar analysera dig utifrån intressen, socioekonomisk status, var du bor, vem du umgås med (något de kan avgöra genom att se om dina telefoner har varit nära varandra).
Och jag hatar att vara den som får dig att känna dig mindre unik. Men du är inte den enda kontorsanställd som längtar bort från din bostadsrätt och din medelklasstillvaro som plötsligt tror att en veckolång traska över bergstopparna kommer att göra din stressade själ gott.
Du är bara profilerad. Internetjättarna behöver inte avlyssna dig för att veta att det är detta du vill innerst inne. Tänk på det istället.

Läs också:
AI-forskare: “Vi kan lita på tekniken, men inte oss själva”
Här är de nya rekommendationerna för skärmtid – ålder efter ålder
Simon Campanello: Varför blir jag arg när någon klagar på barns skärmtid?