Sveriges lärares Anna Olskog: Elever saknar förkunskaper

bccc6e9e 69ae 4fbf b76c d0d8ea958e25


Det är en stressad Anna Olskog som tar emot i ett tillfälligt mötesrum på sin nya arbetsplats alldeles intill stökiga Slussen i centrala Stockholm.
– Det känns som att jag har hamnat i en torktumlare, säger hon och sneglar på sin packade rullväska som hon har bredvid sig så att hon snabbt kan hoppa in i en taxi efter intervjun.

När vi träffas är det hennes första veckan på jobbet som ny förbundsordförande för Sveriges lärare. Med sig till intervjun har hon färska siffror från en rapport som Sveriges lärare tagit fram och som bygger på en enkät som besvarats av 1 500 lärare.
Den visar att elever har tappat kunskaper de senaste åren och saknar tillräckliga förkunskaper när de börjar en ny årskurs eller skolform. Det är något som stöds av undersökningar som Pisa och Pirls.
– Den här rapporten visar att det har skett en försämring de senaste tio åren. Det är något som vi lärare verkligen har sett och som jag kan skriva under på, säger Anna Olskog.
Fyra av tio lärare svarar att hälften av eleverna, eller fler, hade otillräckliga förkunskaper när de senast fick nya klasser eller undervisningsgrupper.
Bland lärare som varit verksamma i minst tio år svarar tre av fyra att elever i dag har något eller mycket sämre förkunskaper jämfört med hur det var för 10-15 år sedan.

En av tio svarar att förkunskaperna inte har förändrats och ungefär lika många säger att det är bättre idag.
Dels handlar det om språkliga brister som att de inte kan läsa, skriva eller ta till sig en instruktion tillräckligt bra. Dels om grundläggande matematiska kunskaper som eleverna behöver för att klara sig på den nivå de når.
“Jag kan inte undervisa med samma innehåll för hela klassen utan behöver anpassa mig på tre eller fyra olika sätt”, säger en gymnasielärare i rapporten.
En annan lärare vittnar om att elevernas skrivförmåga har blivit märkbart sämre, vilket även gäller deras läshastighet och läsförståelse.

Anna Olskog berättar hur lärarjobbet äts upp av andra arbetsuppgifter eftersom kringpersonal i allt högre grad försvunnit från skolan.
– Allt som återstår är lärarläraren som tvingas göra allt fler uppgifter, vilket saboterar möjligheterna att göra ett bra jobb.

Elever har tappat färdigheter de senaste åren och saknar tillräckliga förkunskaper när de börjar ett nytt årskurs, visar en ny rapport.

Foto: Nicklas Thegerström

Förkunskapsnivån är särskilt låg bland elever som kommer från socioekonomiskt svagare hem, visar rapporten.
Sju av tio bedömer att hälften eller fler av dessa elever har otillräckliga förkunskaper.
I rapporten säger en gymnasielärare i svenska att eleverna i en klass är så dåligt pålästa att det är nödvändigt att läsa upp all litteratur för att undervisningen ska fungera.
Samtidigt visar Skolverkets statistik att lärarbehörigheten är lägre i skolor med socioekonomiska utmaningar.
Politiker brukar säga att de bästa lärarna ska finnas i de tuffaste klassrummen. Varför lyckas du aldrig med den ekvationen?
– Lönen spelar roll. Men det handlar också om att lärare vill göra ett bra jobb och då måste man ha ett fungerande team. Men det finns inte tillräckligt med utbildade lärare på skolorna för att man inte ska behöva gå hem med den där klumpen i magen, säger Anna Olskog.
Sveriges lärare driver frågan om att staten måste ta ett större ansvar för fördelningen av pengar mellan skolor.

– Framför allt måste undervisningstiden regleras så att vi får mer tid för planering och för- och efterarbete, säger Anna Olskog.
Det behövs också regler för minimibemanning, lärartäthet och gruppstorlekar, anser hon.

Anna Olskog lever fortfarande stanna kvar i det lilla samhället Sävar två mil norr om Umeå och kommer att veckopendla till Stockholm.
Innan hon valdes till förbundsordförande arbetade hon på Hedlundaskolan, som är en kommunal mellanstadieskola i centrala Umeå.
Dessförinnan, under åren mellan 2002 och 2013, arbetade hon på vinstdrivande Minervaskolan, där hon också köpte aktier.
– De första åren var jättebra, det fanns ett engagemang och en nybyggnationsanda som var väldigt positiv och som gjorde att man kunde samarbeta med duktiga kollegor och gå vidare.
– Då gick det inte alls bra, säger Anna Olskog och berättar att hon sa upp sig i februari 2013 trots att det inte fanns några lediga tjänster som lärare i Umeå.
I samma veva sålde hon sina aktier i koncernen.
Minervaskolans aktiebolag delade mellan 2013 och 2015 ut 47 miljoner kronor i vinstutdelning till sina ägare, visar DN:s granskning.

d7634c8b 0ec1 4baf b1ba eef26dd451ad

Foto: Nicklas Thegerström

Det är pengar som kommit från försäljningen av en fastighet, enligt skolbolagets ledning.
Under ungefär samma period fick rektorn flera förelägganden från Skolinspektionen för brister. Bland annat för att det särskilda stödet inte fungerade som det skulle. Det fanns också återkommande brister i betygssättning och elevhälsa, enligt Skolinspektionen.

Det är bedömningar som skolbolaget ifrågasätter, enligt kommunikationschef Anders Nordlander. Han hänvisar också till att de påstådda bristerna åtgärdats och att företagets gymnasieskola klarat sig bra vid en senare inspektion.
– Turbulensen du beskriver med Minervaskolan hade inte börjat när jag var där, säger Anna Olskog.
Vinsttagning och dålig skolkvalitet är oftast en kombination som får hård kritik.
– Ja, att det överhuvudtaget får förekomma är en del av grunden för min fackliga glöd, säger Anna Olskog.
På kongressen i maj fattade Sveriges lärare beslutet att facket ska driva frågan om att aktiebolag inte är en acceptabel verksamhetsform för skolverksamhet. Det är något Anna Olskog hävdar att hon personligen tycker är viktigt, inte minst med sina erfarenheter.
– När jag kandiderade till ordförande i förbundet skrev jag i min profil att jag vill rätta till det här systemfelet. Jag är inte emot charterskolor, men vinsterna är fel. Pengarna ska förvaltas så att de kommer eleverna till del, inte ägarna.
Regeringen har tillsatt en utredning, den så kallade friskoleutredningen, som ska skärpa reglerna så att det blir svårare för en fristående skola som håller låg kvalitet att samtidigt gå med vinst.
Kan det lösa problemet?
– Det finns en rad olika utredningar. Den här frågan har seglat upp på den politiska dagordningen och den har blivit medborgarfrågan också. Vi är så klart glada att det har funnits en viss press bakom det här, säger Anna Olskog.
– Men det går inte att bara prata om de problem vi ser. Nu måste vi se åtgärder från regeringen.

Fakta.Eleverna saknar tillräckliga förkunskaper

• Så gott som alla lärare upplever att när de senast fick nya klasser eller undervisningsgrupper hade några eller flera elever otillräckliga förkunskaper.

• Mer än fyra av tio svarar att hälften eller fler hade bristande förkunskaper.

• Förkunskapsnivån är ännu sämre i socioekonomiskt svagare områden.

• Det finns en lagstadgad särskild garanti för tidiga stödinsatser om eleverna går vidare i skolsystemet utan att ha den läsförmåga som krävs för att klara efterföljande betyg och stadier.

• En tidigare undersökning från Sveriges lärare visar att en majoritet av lärarna upplevde att det fanns få resurser på deras skola för att följa skollagen gällande extra anpassningar och särskilt stöd och att det tar tid från andra elever.

• I en undersökning från brottsförebyggande ombud var fjärde rektor svarar att de främsta hindren för att uppnå en trygg och lärande skolmiljö är brist på resurser för elevhälsopersonalen och skillnader i kunskapsnivå mellan elever i samma klass.

• Enkäten har skickats till 3 500 låg- och gymnasielärare i Sveriges Lärarenkätpanel våren 2024. Svarsfrekvensen var 44 procent, vilket motsvarar svar från över 1 500 lärare.

Källa: Sveriges lärare, Brå


Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.

Lämna ett svar

Upptäck mer från idag nyheter

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa

Rulla till toppen