På tisdagen presenterade migrationsminister Johan Forssell (M) och särskild utredare Anita Linder utredningen om förstärkta återvändandeinsatser. I utredningen ingår förslaget om utökad informationsplikt som handlar om att vissa anställda inom det offentliga är skyldiga att polisanmäla personer som bor i Sverige utan tillstånd.
Utredningen har bland annat tittat på vilka myndigheter som bör omfattas av informationsskyldigheten, som bör undantas från lagen och eventuella påföljder för anställda som inte slår larm.
Enligt Anita Linder ska skolan, vården och socialtjänsten undantas från informationsskyldigheten. Andra myndigheter som enligt utredaren saknar relevant information, och därmed inte bör omfattas, är Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Transportstyrelsen och Nationellt servicecenter.
Vårdförbundet välkomnar meddelandet.
– Rätten till sjukvård är en mänsklig rättighet. Vi har hela tiden haft rätt i vad som ska gälla för vårdpersonal. Det känns bra att det har blivit lyssnat på, säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, fack- och yrkesförbundet som organiserar sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.
Hälsominister Acko Ankarberg Johansson (KD), kommenterar beskedet skriftligt.
– Utredaren har bedömt att skola, sjukvård och socialtjänst inte ska omfattas av det utökade informationsutbytet. Det ligger i linje med utredningens direktiv som gav utredaren i uppdrag att ta hänsyn till känsliga värderingar, som sjukvård, och ta fram förslag i enlighet med Sveriges internationella åtaganden”, skriver vårdminister Acko Ankarberg Johansson.
Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges lärare, var lättad när hon fick beskedet.
– Det är positivt att bland annat lärare slipper polisanmäla sina elever och Migrationsverket i framtiden, säger Olskog.
Förbundet har upprepade gånger protesterat och demonstrerat mot lagförslaget och ser därför utgången av utredningen som en seger.
– Lärare har ett oerhört viktigt uppdrag i samhället att ansvara för kommande generationers utbildning och fostran och det är omöjligt att kombinera det med en informationsplikt, säger Anna Olskog.
En som är kritisk till utgången är debattören Andre Miguel Nordvik (M), som utbildar sig till vårdhandläggare och tillhör facket Vision. Han påpekar att han försökt ta upp frågan om hur hans yrkesgrupp ska hantera papperslösa som söker vård.
– Jag känner mig väldigt nedstämd nu inför mitt framtida yrke. Vi är först med att träffa människor som inte har rätt att vistas i Sverige. När de söker vård och det råder osäkerhet om hur de ska hantera dem har regeringen försökt hitta en lösning. Jag förstår att fackföreningarna påverkade utredningen. Det här handlar om politik, och det man har landat i nu hjälper inte, säger Andre Miguel Nordvik.
De sex myndigheterna som utredare tycker bör omfattas av lagen är Arbetsförmedlingen, Kronokontoret, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Kriminalvården och Skatteverket, föreslår utredaren.
– Tillsammans med våra expertmyndigheter som ingick i utredningen resonerade vi kring vilka uppgifter som behövs, och vilka som eventuellt kan ha den informationen, säger Anita Linder.
Hon menar att det är upp till varje myndighet att se till att tjänstemännen följer regelverket.
Migrationsminister Johan Forssell (M) menar att informationsskyldigheten kommer att få stora effekter på återvändandearbetet.
– Stora myndigheter omfattas. De sitter på mycket information som i dag inte kan delas av sekretesskäl, säger han.
Johan Forssell framhåller också att utredningen även föreslår ett nytt regelverk för interna utlänningskontroller, för att kunna beslagta mobiltelefoner och för att kunna utföra kroppsvisitation av id-handlingar samt för att kunna förvara fingeravtryck och annan biometri. information.
– Sammantaget skapar det helt andra förutsättningar för att göra det här arbetet, säger han.
