Det framgår av nya dokument som DN tagit del av där konsortiet WLC, med den svenska byggjätten NCC i spetsen, bekräftar att “sluttiden i produktionsschemat är tidigarelagt”.
Det nya datumet som anges är den 20 december 2030, dagen då hela den 6,6 kilometer långa Västlänkentunneln ska kunna öppna för pendeltåg – om alla planer fungerar.
Det nya meddelandet gäller den drygt tre kilometer långa deletappen Korsvägen med underjodstationen intill Liseberg och Svenska Mässan.
Vad gäller deletappen Centralen gäller fortfarande att den ska öppnas den 12 december 2026 då det från början var meningen att hela Västlänken skulle invigas.
Under fyra år ska Centralen fungerar som en så kallad påsstation där tåg kan gå in och vända.
Det största frågetecknet idag finns kring delscenen Haga, med sin komplicerade passage under Rosenlundskanalen.
Men enligt Västlänkens projektledare Bo Larsson, siktet är också där mot 2030, trots att kontrakten för ett par entreprenader ännu inte är skrivna och svåra byggtekniska frågor kvarstår.
– Målet är att vara klara i Haga till 2030 också, säger Bo Larsson.
Anledningen till att byggkonsortiet WLC och Trafikverket efter ett par års tvist kom överens om att avsluta Crossroads etappen 2030, trots de mycket hårda ord som brevväxlades under hösten, är dels att man hittat en snabbare väg att bygga delar av stationen, men också att tvisten om pengarna skjuts åt sidan.
I hans sista brev till Trafikverket påpekar WLC att bara för att de är överens om 2030 så betyder det inte att de “gör några eftergifter av något slag på WLC:s rättigheter” när det kommer till ekonomisk ersättning.
WLC har i den senaste månadsrapporten satt en prognos för den beräknade slutkostnaden för Crossroads-etappen till 13,5 miljarder i nuvarande prisnivåer – många miljarder mer än vad Trafikverket från början hade räknat med.
Central förhandlare från Trafikverket har varit Patrick Guné, chef för affärsområde Stora projekt. Han säger till DN att han upplever att “WLC har tagit till sig vår oro och synpunkter, vilket såklart är glädjande”.
– Vi är redan fyra år försenade, så det måste också avspeglas i planering och handling. Men vi är försiktigt positiva, säger han.
På DN:s fråga hur avtalet om 2030 ska tolkas mot bakgrund av den oenighet om ersättning som uppstod i höstas svarar Patrick Guné:
– Det viktiga för oss nu har varit att det inte är villkorat att vi kommer överens ekonomiskt för att vara klara med arbetet till 2030. Vi måste helt enkelt hålla isär betalning och färdigställande.
WLC-konsortiet kommenterar avtalet genom NCC:s presschef Amelie Winberg. Hon skriver till DN:
“Vi har en bra dialog med Trafikverket och jobbar med projektet. Nu är vi fullt fokuserade på att komma vidare i projektet för att nå vår överenskomna tidsplan 2030”.
Men bara för att det nu finns ett gemensamt mål att Västlänken, det största enskilda infrastrukturprojektet i Västsverige i modern tid, ska stå klart dagarna före jul 2030, kvarstår den avgörande frågan om vem som ska betala.
Även om staten via Trafikverket är huvudman, den bygger på en medfinansieringsavtal med bland annat Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen.
I dag när de anslagna pengarna tagit slut och bygget drivs framåt genom att Trafikverket tar lån står samtalen om finansiering stilla. Göteborgs stad har hittills blankt vägrat gå in med mer pengar.
– Vi hoppas nu få till en långsiktig lösning under nästa år där vi även återställer det som lånats eller tagits från statsbidrag för andra ändamål, sa Trafikverkets Lennart Kalander i DN i början av oktober.
Idag säger Kalander:
– Såvitt jag kan bedöma är läget oförändrat.
