Vem som blir skjuten – snarare än hur en skottlossning sker – är det som tycks ha betydelse när vapenvåldet eskalerar. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet som gått igenom våldsutvecklingen i Sverige.
– Konflikter kan uppstå efter att ledande individer till exempel blivit skjutna och även om de är häktade, säger Henrik Angerbrandt, utredare på Brå.
– När vi startade studien trodde vi att händelser med särskild uppmärksamhet i media skulle ha haft större betydelse för hur skjutvapenvåldet har utvecklats fram till 1900-talet. Men det vi har sett är att vem som skjuts verkar ha större betydelse för om skjutningarna eskalerar, än hur skottlossningen gick till, säger Henrik Angerbrandt, utredare på Brå.
Utöver det kraftigt ökade vapenvåldet sedan mitten av 2000-talet har det också skett stora förändringar i hur det bedrivs, konstaterar Brå.
Styrningen i den kriminella miljön har förändrats
Studien visar att organisationsstrukturerna och styrningen i den kriminella miljön har förändrats vid flera tillfällen under de senaste 20 åren. I allmänhet har det gått från en reglerad miljö till en okontrollerad. Skiften har skett vid olika tidpunkter i olika städer.
Studien bekräftar också att det har skett en ökning av skjutvapenvåld riktat mot anhöriga, och att det finns en större geografisk rörlighet bland de kriminella grupperna än tidigare.
– Våldet med skjutvapen riktades till en början mot ledande individer i grupp, men utvecklades till att bli mer utbrett. Målet är längre ut i de kriminella organisationerna, det är fler som blir måltavlor, säger Henrik Angerbrandt.
Vidare finns det idag svagare kopplingar mellan de som beställer våldet, de som utför det och själva konflikten, enligt Brå – som också konstaterar att det skett en gradvis föryngring bland de inblandade sedan 900-talet.
Idag 10:42
Medicinskt vapenvåld ökar i Sverige: “Fler som blir måltavlor”
Förändring i betydelsen av att utföra fotografering
Antalet dödsfall på grund av vapenvåld stiger markant under 2018 enligt Brås statistik.
– Vi ser en förändring vid det här laget från mer områdesbaserade grupperingar som börjar splittras och att det kommer fler aktörer in i den kriminella miljön som etablerar sig med hjälp av skjutvapenvåld, säger Henrik Angerbrandt.
Brå skriver också att innebörden av att genomföra en skottlossning under de senaste åren verkar ha ändrats till att ses som ett lågstatusuppdrag i den kriminella miljön.
– Konflikter kan uppstå efter att ledande individer till exempel blivit skjutna eller till och med om de blivit häktade, det kan bli en sorts positionering om det har funnits individer som haft en reglerande funktion i den kriminella miljön, säger Angerbrandt.
En rad åtgärder vidtas för att komma till rätta med vapenvåldet och Brå framhåller vikten av att följa upp och utvärdera de insatser och åtgärder som genomförs, så att resurser inte läggs på fel saker.
Upptäck mer från idag nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.
