På Vårsalongen i Gävles Konstcentrum är människokroppen en viktig del
ämne, som hus och rum, och satir och nostalgi. Även skogen, vattnet
och landskapet, liksom magi och skämt har ett säkert grepp om
motiven. Men samhälls- och miljöperspektiv i vanlig mening finns
knappast.
Vi träffar närmare 100 verk av 60-talskonstnärer, några utbildade, medan de
de flesta representerar “blandat konstnärskap”, som det står i katalogen.
Tre fjärdedelar är kvinnor, en vanlig andel i dagens salonger.
Att vi lever i kroppens tid blir tydligt. Det är aktivt i vissa fall,
passiva i andra, men det är genom kropparna vi måste förstå vägen till
befrielse.